Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad - Bostadsband - Bostadsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Bostadsband—Bostadsfrågan
394
Enfamiljshus i Lärkstaden.
Stockholm.
svinner den väggfasta
inredningen alldeles och kvar lever sedan
endast i allmogehemmet. — I vår
tid är det egentligen endast på
landsbygden, som det gamla
systemet med enfamiljshus kvarlever.
I städerna ha under de senaste
årtiondena uppvuxit hyreskaserner,
ofta av synnerligen stora mått.
I storstädernas utkanter
uppväxa s. k. villasamhällen med
enfamiljshus på rymliga, i regel
med trädgårdar försedda tomter.
— Kring boningshuset som
centrum gruppera sig å
landsbygdens gårdar ett större eller
mindre antal andra byggnader
för skilda ändamål. Detta var
fordom ofta förhållandet även i
städerna. Ang. de många
bebyggelseformationer, som på detta
sätt uppstå, se Gård.
Bostadsband, det förhållande
att en medborgare för att kunna
inväljas i representationen skall
hava sin hemvist i den valkrets,
som väljer honom. Detta
valbar-hetsvillkor förekommer numera
endast i ett fåtal stater, bland
dem Sverige, som bevarat det i
fråga om val till riksdagens
andra kammare. Från B. bör
särskiljas bofasthetsband 1.
-streck, som avser en
in
skränkning i rösträtten. Se
Rösträtt. — B. kallas
vidare den inskränkning i den
personliga friheten, som drabbar en
frigiven lösdrivare, därigenom att
han under två år efter avtjänat
tvångsarbete icke utan särskilt
tillstånd får uppehålla sig
utanför den kommun han tillhör eller
där han erhållit behörigt tillstånd
att vistas.
Bostadsfrågan. I B.
sammanfattas alla spörsmål rörande
skapandet för befolkningens mindre
bemedlade huvudmassa och
speciellt arbetarklassen av bostäder,
vilka uppfylla vissa
minimiford-ringar ur etisk, hygienisk, teknisk
och ekonomisk synpunkt. I viss
mån kan man säga, att en
bostadsfråga funnits i alla tider, men
i nu angiven bemärkelse daterar
den sig i vårt land ungefär från
1880-t., ehuru den blivit ett
aktuellt spörsmål först under
de båda senaste årtiondena. •—•
Föregångsland på
bostadspolitikens område har varit England,
varest bostadslagstiftning
före-funnits ända sedan 1840-t. Därvid
har man särskilt beaktat frågans
hygieniska sida. Ett gott vapen
i striden för förbättrad
bostadsstandard har vunnits i den
offentliga bostadsinspektionen (myndighet, som dels ur
hygienisk synpunkt skall avsyna
och godkänna nya lägenheter,
dels på grundval av egna
iakttagelser och inkomna klagomål kan
påfordra och genomdriva
avhjälpandet av brister i äldre
bostäder, ev. utdöma lägenheter).
Såsom mönstertyper för engelsk
bostadskultur framträda
trädgårdsstäderna Letchworth,
Bourn-ville, Port Sunlight, Hampstead
m. fl. Mycket betydelsefulla
insatser ha även gjorts i Tyskland,
varest man grundligt undersökt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
