Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostadsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Bostadsfrågan
396
Medeltal invånare per hus i vissa städer i Sverige och utlandet
spörsmålet, särskilt ur social och
ekonomisk synpunkt, och sökt
medel att bekämpa
hyreshussystemets nackdelar i offentlig
bostadsförmedling och på
kooperativ grund byggda b o
-stadsföreningar, d. v. s.
sådana, där lägenheterna icke,
såsom i vissa äldre föreningar,
ägas av resp, medlemmar utan av
föreningen, som överlåter dem åt
medlemmarna med
besittningsrätt. — Skiljaktigheter mellan
olika länders bostadsförhållanden
återgå i första hand på
bostadshustyperna i städerna. Medan i
England, För. Stat.,
Nederländerna, Belgien, n.v. Frankrike samt
vissa delar av v. Tyskland ännu
övervägande en eller två familjer
bo i varje hus, ha i övriga delar
av Tyskland och Frankrike, i
Österrike och Schweiz samt i de
skandinaviska länderna
hyreskasernerna trätt i de forna
borgarhusens ställe (jfr ovanstående
diagram). Visserligen säger
invå-nartalet pr hus i och för sig icke
så mycket om rådande bostads-
sociala förhållanden. Men ställer
man antalet boende i relation till
det antal rum (boningsrum och
kök), varöver de förfoga, får man
ett om än summariskt mått på
befolkningsanhopningen i
lägenheterna och därmed på
bostadsstandarden. Enligt de
omfattande bostadsräkningar, vilka i
Sverige verkställdes under åren
närmast före världskrigets utbrott,
kommo i landskommunerna 150,
i bruks- och industrisamhällena
på landsbygden 193, i
landsortsstäderna 132, i Göteborg 146 och
i Stockholm 124 boende i
genomsnitt pr 100 rum.
Bostadsräkningarna år 1920, vilka blott
omfattade städer, gåvo vid handen,
att antalet boende pr 100 rum då
utgjorde 123 i Stockholm, 145 i
Göteborg samt 133 i medeltal för
övriga städer. Den enda
förändring man här kan spåra är en
tendens till utjämning av de
tidigare så betydande differenserna i
boendetäthet mellan stora och
små lägenheter. En närmare
inblick i trångboddheten 1920 inom
Filadelfia (5 4)
Baltimore (5‘7>
Cincinnati (8’0
Boston (8’4)
Chicago (8’8)
New j Brooklyn (10’2)
York l Manhattan (20’4)
Leeds (4-4)
Sheffield (4-7)
Birmingham (4’8)
Manchester (4’9)
London (7’9)
Newcastle (8’1)
Bremen (7’8)
Frankfurt a. M. (17’1)
Essen (17’6)
Köln (18-t)
Düsseldorf (19:1)
Leipzig (27’4)
Magdeburg (31’1)
Dresden (34-G)
München (36-6)
Hamburg (38’7)
Breslau (52’0)
Berlin (75-9)
Aarhus (16)
Köpenhamn (27)
Bergen (16)
Kristiania (27)
Norrköping (22’5)
Göteborg (23-1)
Malmö (29-1)
Stockholm (40)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
