Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boswell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Botaniska notiser—Botanisk trädgård
416
Botaniska trädgården i Uppsala på Linnés tid. Kopparstick av Fr. Akrel.
uteslutande baserade på olikheter
i växternas yttre byggnad, d. v. s.
påväxtmorfologin. I och
med konstruerandet av det
sammansatta mikroskopet och
förbättrandet av de tekniska
hjälpmedlen möjliggjordes även
studiet av den inre byggnaden eller
växtanatomin.
Föregångsmännen inom detta område voro
italienaren M. Malpighi och
engelsmannen N. Grew. Även
v ä x t f y s i o 1 o g i n, d. v. s. det
vetenskapliga studiet av
växternas livsyttringar, grundades av
dessa forskare och utvecklades
vidare av schweizaren Th. de
Saussure, tysken J. Sachs m. fl.
I mitten av 1800-t. började
cellernas struktur att studeras av
särskilt H. von Mohl, M. J. Schleiden
och C. Nägeli. Den moderna
celllärans, växtcytologins,
främste representant är tysken E.
Strasburger. — Växtfossil voro
visserligen kända åtminstone från
början av 1700-t., men först
senare, framför allt genom A. Th.
Brongniart, den moderna
paleo-botanikens grundläggare,
fingo dessa fossil sin rätta
tydning. — Genom A. v. Humboldt
grundades den gren av botaniken,
som har att utreda växternas
fördelning på jorden och
orsakerna därtill, d. v. s.
växtgeografin. I samband med
växtgeografin utvecklade sig senare
ekologin (se d. o.). Slutligen
bör nämnas den experimentella
ärftlighets - och a r t b i 1 d
-ningsforskningen. — De
resultat, till vilka de botaniska
studierna kommit, hava i många
fall varit av stor praktisk
betydelse för medicinen,
trädgårdskonsten, lantbruket o. s. v. (se
Tillämpad botanik).
Botaniska notiser, botanisk
tidskrift, grundad 1839 av A. E.
Lindblom, utgiven 1871—1921
av O. Nordstedt, fr. o. m. 1922
av Lunds Botaniska förening.
Botaniska sällskapet i
Stockholm, stiftat 1882, har sedan
1895 utdelat understöd ur
”Botaniska sällskapets i Stockholm
reseunderstödsfond”.
Botanisk trädgård,
vetenskapligt ordnad trädgård med
ändamål att förse den botaniska
vetenskapen med studiematerial.
Redan i mitten av 1500-t.
an-lades botaniska trädgårdar i
Padua och Pisa. Uppsala
botaniska trädgård är den äldsta i
Sverige och grundades 1655 av
Olof Rudbeck d. ä. Den nådde
en hög fulländning under Linné
men fick förfalla, sedan 1787
Uppsala nya botaniska
trädgård grundats genom donation
av Gustav III. 1918 överlät
universitetet gamla trädgården till
Svenska Linnésällskapet, vilket
nu låter återställa den i det skick
den hade på Linnés tid. B. finnes
även i Stockholm (se B e r g i a
n-ska stiftelsen), Göteborg,
Lund m. fl. svenska städer. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
