Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boställe - Boswell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Boswell—Botanik
414
befälet, vissa tjänstemän inom
järnvägs-, fångvårds- och
skogs-staten m. fl.). De senare avse att
lämna tjänsteinnehavaren,
förutom ev. bostad, viss inkomst av
jordbruk och skog. — I Sveriges
tidigare historia, då
beskattnings-väsendet ännu var föga
utvecklat, var det vanligt, att kronan
avlönade sina tjänstemän med
nyttjanderättsupplåtelser av
jord. Genom reformationen och
Karl XI :s reduktion kom staten
i besittning av stora
jordegendomar, vilka i stor utsträckning
blevo använda till dylika
ändamål. Allt efter innehavarnas
tjänstebefattning delades B. i
civila, militära och ecklesiastika.
De civila och militära
jordbruks-boställena hava numera
mestadels indragits till kronan. För de
ecklesiastika B. gäller en
boställs-ordning av 9 dec. 1910. Enligt
denna författning räknas till B.
all den fasta egendom, som är
anslagen till bostad eller
avlöning åt prästerskapet, jämväl
sådan, som användes till
prästänkesäte eller vars avkomst ingår
till prästerlig löneregleringsfond.
B., som är avsett till löntagarens
bostad, kallas prästgård, annat
B. kallas löneboställe. B:s skogar
stå under skogsstatens vård och
förvaltning. Genom ekonomiska
besiktningar, laga syn samt
av-och tillträdessyn kontrolleras
B: s hävd.
Boswell [bå’soell], James, f.
1740, d. 1795, engelsk författare,
Samuel Johnsons vän och
beundrare. Hans biografi över denne,
The life of Samuel Johnson
(1791), anses vara en bland den
engelska litteraturens främsta.
Boswe’llia, växtsläkte (fam.
Bursera’ceae) av små
östafrikanska och ostindiska träd. Av en
del arter erhålles genom insnitt
i stammen drogen o 1 i b a num
1. v i r a k.
Bosworth [bå’§oøth], by i
England, 18 km. v. om Leicester.
Här stod 1485 det slag, som
avgjorde rosornas krig (sed. o.).
Bot, se Botgöring.
Botani’k (grek. botanike’,
växtkännedom), vetenskapen om
växterna. B: s historia går
tillbaka ända till Aristoteles. Det
är dock först dennes lärjunge
Teofrastos (371—286 f. Kr.), som
betraktas som den botaniska
vetenskapens grundläggare. I själva
verket innehåller Teofrastos’
skrifter långt mera av
självständigt vetande än
medeltidsbota-nisternas. Att studiet av
växterna till en början kom att
inrikta sig på beskrivningar av
medicinalväxter var naturligt, då
dessa mycket tidigt användes i
läkekonsten. Under första årh.
e. Kr. beskrev den grekiske
läkaren Dioskorides ej mindre än 600
medicinalväxter. — Den för
medeltiden så karaktäristiska
auk-toritetstron lade emellertid
hinder i vägen för ett utvidgande av
växtkännedomen. Vad som
studerades var icke växterna i
naturen utan de gamles skrifter,
i vilka man trodde alla växter
vara beskrivna. Först vid nyare
tidens inbrott började
självständiga studier att idkas. Då
antalet kända växter alltmera
ökades, blev det till slut
nödvändigt att söka ordna
materialet på ett enhetligt sätt.
Genom italienaren A. Caesalpinus
och schweizaren Kaspar Bauhin
m. fl., men framför allt genom
Karl v. Linné grundlädes så den
gren av botaniken, som benämnes
växtsystematik och vars
mål är växternas ordnande efter
deras släktskapsförhållanden. De
tidigare klassificeringarna voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
