Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandenburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Brändes
480
över Tegnér (1878), Disraeli (s.
å.) och Lassalle (1881). Vid
hemkomsten fann han förhållandena
helt förändrade. Den realistiska,
radikala litteratur, för vilken
han givit programmet, hade
redan fått framstående
representanter i samtliga de
skandinaviska länderna, och hans idéer hade
spritt sig vida omkring i
samhället. Han kom hem för att
intaga en ledarplats. Den radikala
läggning, som under de senaste
årtiondena kännetecknat
Danmarks litterära och politiska liv,
beror säkerligen i mycket hög
grad på B:s verksamhet. Själv
avlägsnade han sig emellertid
alltmera från ungdomstidens
nytto- och lyckofilosofi, och
inför förverkligandet av de
demokratiska idealen kom han att
hävda den stora
undantagsmänniskan som kulturhistoriens
centrala företeelse. Härvid
påverkades han av Nietzsches filosofi,
på vilken han fäste den första
uppmärksamheten genom sina
föreläsningar 1888. Hans
huvudverk under 1890-t. är den stora
monografin över Shakspere
(1895—96), som samtidigt
betecknar höjdpunkten av hans
författarskap. Under början av
1900-t. avstannade detta i någon
mån; med undantag av en
självbiografi i tre delar, Levned
(1905—OS), utgav han på länge
intet större arbete. Vid den
danska demokratins genombrott
1902 utnämndes han till
professor. Trots att han alltjämt
höll sig i personlig kontakt med
samtidens ledande personligheter,
kom han med åren att inta en
alltmer isolerad ställning.
Under de senaste åren har han ånyo
utvecklat ett livligt
författarskap och slag i slag utgivit en
rad digra verk om några av
världshistoriens största gestalter:
Goethe (1915), Voltaire (1916),
Caesar (1918), Michelangelo
(1921). Hans tidigare sympati
för fransk kultur och politik
modifierades under världskriget,
och han har givit uttryck åt en
sällsynt klar och opartisk
uppfattning av dagshändelserna
(V erdenskrigen, 1916, Tragediens
anden Del, 1919). Som
litteraturhistoriker utmärker sig B. för
en bländande stil, en ofta genial
uppfattning och en skarp
psykologisk blick; däremot är hans
forskning ofta tämligen ytlig
och ometodisk. — Bland B:s
arbeten märkas, utom de nämnda:
Æstetiske Studier (1868),
Kri-tikker og Portrætter (1870),
Danske Digtere (1877),
Men-nesker og Værker (1883), Det
möderne Gjennembruds Mænd
(s. å.), flera samlingar Essays
och reseintryck samt
monografier över Kierkegaard (1877),
Holberg (1885) och Julius
Lange (1898). Hans Samlede
Skrifter utgåvos i 12 band 1899
—1902, följda av 6
supplementband. — 2. Karl Edvard
C o h e n B., f. 1847, dansk
författare, kritiker och politiker,
broder till B. 1. Studerade först
österländska språk, men verkade
under 1870-t. huvudsakligen som
teaterkritiker. Efter att ha
åvägabragt en allians mellan
”den litterära vänstern” och det
politiska vänsterpartiet, blev B.
1880 folketingsman och inträdde
1881 i Morgenbladets redaktion.
1884 grundade han tillsammans
med V. Hörup tidningen
Politiken, genom vilken såväl han som
B. 1 utövade en viktig inverkan
på dansk litteratur och teater;
efter Hörups inträde i ministären
blev han även tidningens
politiske redaktör, men lämnade 1904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
