Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunnsviken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Brunnsviken—Bruno
662
även klimatiska vinterkurorter,
begagnas, med undantag av
Biarritz, föga av svenskar. Liksom
badorterna på Belgiens kust, ss.
Ostende, äro de rätt dyrbara.
4-Badorter, vid vilka de med
speciella kurmedel 1. särskild
badteknik förenade baden äro
lämpliga för vissa sjukdomar. Främst
må nämnas gyttjebaden, i
synnerhet de svenska. Numera meddela
alla våra större badorter
gyttje-massagebad mot reumatiska
åkommor enligt den vid Loka
utbildade förträffliga metoden och
med synnerligen goda resultat.
Badtekniken vid kontinentens
talrika platser med gyttjebad är
däremot rätt bristfällig, ss. vid
Franzensbad, Pyrmont, Dax och
vid Battaglia, varest bl. a. ges
fangobad. Anmärkningsvärt god
badteknik utmärker Aix-les-Bains
(massage under varm dusch, en
även vid andra badorter
upptagen metod). Av de vid
hudsjukdomar och syfilis använda
svavelbaden åtnjuta de i Aachen,
Leuk, Luchon gott anseende. Som
särskilt verksamma mot
nerv-och hjärtsjukdomar betraktas
Öynhausen och Nauheim. (För
de olika badformernas
användning se även B a d.) Utom badens
specifika verkan är det psykiska
momentet av stor betydelse,
framför allt lugn och ro under
bad-ortsvistelsen och tilltro till kurens
nytta. Betydelsen av det senare
framgår tydligast av de ofta
ytterst fördelaktiga verkningarna
av. bruket av vattnet i den
undergörande grottan i Lourdes i
sådana fall, där sjukdomen kan
psykiskt påverkas, d. v. s. är av
hysterisk 1. neurastenisk natur.
Brunnsviken, liten insjö n. om
Stockholm med avlopp till Lilla
Värtan vid Ålkistan. På v. sidan
ligger Haga slott, på ö. sidan
Bergianska trädgården samt
Vetenskapsakademiens byggnader,
Veterinär- och Skogshögskolorna.
Brunnsviks folkhögskola,
belägen i Ludvika skn, Kopparb. L,
tillkom 1906 på initiativ av K.
E. Forsslund m. fl. som en
industriarbetarnas bildningsanstalt.
En tid betraktad som härd för
samhällsfientlig propaganda,
erhöll B. först 1910 anslag av
staten och landstinget. — Skolan
omfattar samskoleordnad första
årskurs (sedan 1907) med vanlig
folkhögskoleundervisning samt
andra årskurs (sedan 1919) med
undervisning huvudsakligen i
sociala ämnen samt ett
främmande språk (tyska 1. engelska). —
Till skolans styrelse utser bl. a.
Arbetarnas bildningsförbund
(som utgått från B.) två
medlemmar.
Bruno, f. 925, d. 965, tysk
prelat och statsman, yngste son till
konung Henrik I och bror till
kejsar Otto I. 953 ärkebiskop i
Köln och styresman över
hertig-dömet Lothringen. Framstående
statsman, var han sin brors
Trognaste rådgivare*och stöd. Ivrade
för reformer inom kyrkan och
klostren, befrämjade
vetenskapliga studier.
Bruno (Brun, Benno) från
Querfurt, f. 970, d. 1009,
preussarnas apostel, ärkebiskop.
B. verkade som missionär i
Ungern, Ryssland, Polen och
slutligen i Preussen, där han led
martyrdöden. B. har författat en
biografi över sin företrädare på
Preussens missionsfält biskop
Adalbert av Prag.
Bruno från Köln, f. omkr.
1030, d. 1101, stiftare av
kartu-sianorden (se d. o.).
Bruno, Giordano, f. 1548,
d. 1600, italiensk filosof. Vid 15
års ålder dominikanmunk, flydde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
