Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunnsviken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Brunockra—Brunst
664
han 1576 från sitt kloster och
färdades som universitetslärare
omkring i Tyskland, Frankrike,
England och Schweiz. Till sist
blev han i Venedig 1592 gripen
av inkvisitionen och efter omkr.
8 års fängelse som kättare bränd
på Campo dei Fiori i Rom. På
denna plats restes 1889 hans
staty. — B:s tidigaste
spekulation är ansluten till
nyplatonis-men (se d. o.). På ett senare
stadium modifieras av B. den
nyplatonska läran om världen
som en utströmning från gudomen
till en Spinozas lära närstående
panteism, så att Deus (Gud) och
Natura (naturen) bliva två
likvärdiga uttryck för den sanna
verkligheten, allt eftersom man
fattar denna verklighet
övervägande från dess andliga eller
dess fysiska sida. Det andliga
har nämligen städse en fysisk
sida, det fysiska omvänt städse
en andlig. All materia är sålunda
på något sätt besjälad. Under sin
sista epok har B. med
bibehållande av sin läras grundtankar,
utformat en teori om naturen som
uppbyggd av besjälade atomer,
vilka påminna om Leibniz’ s. k.
monader (se Atomistik och
Leibniz). I sin lära om Gud
såsom enheten av alla motsatser,
obegriplig för det ändliga
förståndet, har B. påverkats av
Cu-sanus (se d. o.). Inspirerad av
denne är även läran om
universum som en oändlig verklighet,
fylld av tallösa världar.
Härut-innan avviker B. från
Coper-nicus, liksom han övergivit
dennes medeltidsartade åsikt om
himlakropparnas vidfästning på
genomskinliga skal 1. sfärer och
i stället med Tyge Brahe hävdar
deras fria rörelse i rymden. I
övrigt anslöt B. sig till Copernicus’
heliocentriska ståndpunkt
och är sålunda den förste, som
givit ett fullständigt uttryck åt
den moderna världsbilden. — Vid
sidan av sin banbrytande insats
inom renässansens filosofi och
naturåskådning har B. genom
sin starkt estetiskt och religiöst
betonade panteism och
förhärligandet av sanningssökande!
såsom en ”heroisk lidelse” utövat
stort inflytande på eftervärlden,
bl. a. på Spinoza, Goethe,
romantiken samt 18OO-t:s antiklerikala
kulturkamp för den fria
forskningen.
Brunockra, se L i m o n i t.
Brunot [brynå’],
Ferdinand, f. 1860, fransk
språkforskare, bekant genom det
banbrytande arbetet Histoire de la
langue frangaise (hittills
utkomna 7 vol. föra fram till 1700-t.).
Brunrost, se
Rostsvampar.
Bruns [brons],
ErnstHein-r i c h, f. 1848, d. 1919, tysk
astronom. 1882 chef för
observa-toriet i Leipzig. Utgav
framstående teoretiska arbeten.
Brunskog, socken i Värml. L,
jämte Boda och Mangskog
pastorat i Karlstads stift. 3,650 inv.
Brunskäckig, vit med bruna
fläckar.
Brunskära, se B i d e n s.
Brunsnultra, se T agg
-snultresläktet.
Brunsot, se Sotsvampar.
Brunst, den hos hondjuren
periodiskt återkommande
könsdriften. B. yttrar sig i att
djuren bli oroliga, högljudda,
förlora matlusten, urinera ofta och
ha begär att närma sig
handjuren. Könsorganen bli starkt
blod-fyllda och ansvällda och ur
skidan flyter en blodrik vätska.
B. gör sig starkast märkbar vår
och höst. Sedan befruktning
inträtt, uteblir B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
