Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bryggeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Bryggeri
686
metoder: under- och över jäsning.
Underjäsningen försiggår
i jäskar, antingen av ek 1.
järnbetong, i så fall överdragna
med beck, paraffin, lack o. d.,
eller av skiffer, emaljerad plåt
o. d. Rymden hos ett sådant kar
kan uppgå ända till 1,000 hl. I
karen finnas anordningar för
kylning, antingen med isblock
eller med kalla saltlösningar.
Vörten ”anställes” i jäskaren med
jäst. Allteftersom
jäsningsprocessen fortskrider, minskas
extrakt-halten och därmed också vätskans
spec. vikt, intill en viss gräns,
slutförjäsningsgraden. Denna får
emellertid ej vara nådd ens vid
ölets tappning; jäsningen måste
därför ofta kontrolleras genom
att man med sackarometer
bestämmer spec. vikten och därmed
även förjäsningsgraden. När ölet
överföres till lagerkällaren, måste
det äga en viss bestämd
extrakt-halt. Efter 8 å 12 dagar är
huvudjäsningen avslutad, vilket ger
sig tillkänna i jästens
”genomfall”, varmed förstås
svampkulturernas ansamling i större
flockar, som sjunka till jäskarets
botten. Sedan färskölet
avtappats och transporterats till
lagerkällaren (slangning),
till-varatages mellanskiktet av
jästen för att användas som
”satsjäst” i andra kar. Detta
förfaringssätt kan upprepas ett antal
gånger, över jäsning
användes huvudsakligen till
maltdrycker, avsedda till omedelbar
konsumtion (svagdricka), eller till
mycket extraktrika ölsorter
(julöl, porter). Vid denna jäsning,
som kan ske såväl i öppna kar
som i själva transportfaten,
stiger jästen upp till vätskeytan,
varifrån den avlägsnas för att
delvis brukas till satsjäst. — Vid
efter jäsningen 1.
lag
ringen förvaras ölet på ekfat
eller i plåtcisterner. Under en
tid av 2 a 3 månader får ölet vid
c:a -j- 1° jäsa färdigt, mogna,
klarna och mättas med kolsyra.
Mot slutet av jäsningen hindras
kolsyran att avgå genom att
faten tillslutas, sprundas. Till
detta ändamål användas numera
sprundapparater, manometrar,
som hålla trycket i faten
konstant genom att automatiskt
utsläppa den överflödiga kolsyran.
Med dessa apparater kan
sprund-ningen företagas kort efter ölets
slangning. Efter slutad lagring
sker tappningen med
samtidig filtrering genom cellulosa-,
bomulls- eller asbestmassa.
Tappningen från lagerfatet till
transportfat 1. flaskor sker ofta med
användande av
tappningsmaski-ner med mottryck, så att ingen
trycksänkning inträder och
alltså ej heller någon förlust av
kolsyra. För flaskornas rengöring,
korkning och etikettering finnas
numera automatiskt arbetande
apparater med stor
prestationsförmåga. — Skall ölet förvaras
länge eller vid en temperatur,
högre än normal
förvaringstem-peratur, måste det pasteuriseras
genom uppvärmning till 55 ä 70°,
varigenom jästsvampars och
bakteriers livsduglighet försvagas.
— Historik. Konsten att
framställa öl av omältad 1. mältad
säd är kanske lika gammal som
brödbakningen och har väl
liksom denna ursprungligen helt
och hållet bedrivits i hemmen. I
det forna Egypten hade
emellertid B. redan karaktären av
hantverk. B. har aldrig spelat någon
större roll i de vinodlande
länderna utan företrädesvis
utvecklats i de germanska länderna,
speciellt Tyskland, där under
medeltiden munkarna vöro
intres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
