Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brännvinsadvokat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Brödbagge—Brödfruktträdet
712
Tjockare B. måste för att kunna
tuggas och smältas uppluckras på
något sätt. Oftast tillgår detta så,
att jäsmedel av något slag tillföres
degen, som uppluckras på grund
av de vid jäsningen (och
gräddningen) bildade gasblåsorna.
Likartad verkan har t. ex. uppvispad
äggvita, som inröres i degen. Till
uppluckringsmedel kunna också
f ettämnen användas, vanligt i
finare bakverk. Utom de
smakämnen (t. ex. organiska syror),
som uppstå vid jäsningen, bruka
sådana (salt, kryddor) tillsättas
vid bakningen jämte socker och
fettämnen, som höja såväl
smaken som näringsvärdet. Egentligt
matbröd brukar man indela i
torrt och mjukt B. Torrt B.
innehåller c:a 10 % vatten,
mjukt B. 30 å 45 %. Efter arten
av det mjöl, som ingår i B.,
skiljer man mellan råg-, vete-,
havre- och kornbröd. Av råg och
vete användes dels sammalet, dels
siktat mjöl. B. av sammalet mjöl
innehåller mera salter än B. av
siktat mjöl och utövar på grund
av klihalten en viss retning på
tarmkanalens slemhinnor, vilket
föranleder ett hastigare
uttömmande av tarmen. Av sammalet
vetemjöl bakas grahambröd.
Korn- och havremjöl ha numera
underordnad betydelse som
material till B. Av kornmjöl beredes
dock fortfarande det torra
norrländska s. k. tunnbrödet.
Egendomligt för Sverige är också det
torra, av rågmjöl beredda,
knäcke- 1. spisbrödet.
Brödbagge, se
Trägna-g a r e.
Bröd-dom, se Ordalie r.
Bröder (och systrar),
Det gemensamma livets
B. Under ledning av en borgare
i Deventer, Nederländerna, G e
-rard Groote, och. dennes
lär
junge Florentius R a d
e-w i j n s uppkom i slutet av
1300-t. ett brödraskap under detta
namn. Det första brödrahuset
organiserades 1391.
Medlemmarna levde under gemensamt tak
liksom munkarna, dock utan att
som dessa avgiva livstidslöften,
och hängåvo sig åt ett fromt och
asketiskt liv. Sitt uppehälle
förvärvade de genom arbete,
avskrivning av böcker och hantverk.
För övrigt ägnade de sig åt
vetenskapliga studier, undervisning,
predikan på modersmålet,
spridande av uppbyggelseskrifter.
Brödrahus uppstodo i
Nederländerna och Tyskland (bl. a. i
Köln, Magdeburg, Rostock).
Liknande stiftelser upprättades för
kvinnor (systrar), det första av
Groote 1374. — Ur B:s krets ha
utgått sådana män som Thomas
a Kempis och Johan Wessel;
humanisten Erasmus fick sin
utbildning hos dem. — Av
medlemmar av brödraskapet anlades 1387
klostret Windesheim,
medelpunkten för
Windesheimkon-gregationen. — Under
reformationstiden upplöstes så
småningom dessa sammanslutningar.
Bröderna av Kristi
ridder-skap, se
Svärdsriddar-orden.
Bröder och systrar av den
fria anden, se Sekter.
Brödfruktträdet, Artoca’rpus
inci’sa, ett högt träd (fam.
Mora’ ceae) med parflikiga blad.
Trädet är enbyggare;
hanblommorna bilda långa, kolvlika,
hängande ax, honblommorna
sitta i huvudlika
blomställningar. Fruktämnena sammansmälta
med kalkarna och blomfästena
till en rund, knottrig frukt,
större än en melon. Denna art
härstammar från Stilla havets
öar men odlas för sina frukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
