Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Byggnadskonst (Gotik)
846
marks romanska anläggningar
äro domkyrkorna i Ribe och
Viborg (från 1100-t: s mitt) de
främsta och, om man påminner
sig att Skåne under medeltiden
hörde till Danmark, domkyrkan
i Lund. Den sistnämnda är
särskilt märklig för sin
skulpturutsmyckning, vilken tyder
på ett direkt inflytande från
Nord-Italien. De svenska
kyrkorna från denna tid äro i
regel små landskyrkor; den
rikaste konstnärliga utformningen
visa de gottländska. I en klass
för sig står den romanska tidens
träbyggnadskonst i Norge, som
ännu har i behåll över 20 kyrkor
av trä, stavkyrkor, vilkas säregna
ornamentik visserligen är av
största intresse men som kanske
mest i uppbyggnaden skilja sig
från stenkyrkorna (se
Stavkyrka). Jämte kyrkorna
spelade även klostren, särskilt
cis-terciens- och cluniacensklostren,
en stor roll för B: s utveckling (se
Kloster,
Cisterciens-orden och C 1 u n y). Av de
romanska profanbyggnaderna äro
borgarna de viktigaste (se
Borg). — Gotiken. I långt högre
grad än den romanska är den
gotiska en enhetlig stil. Den
uppstår under 1100-t. i Frankrike
och sprider sig därefter raskt
över så gott som hela Europa.
Den uppvisar visserligen även
nationella skiftningar, men vid
sidan därav framträda, särskilt
i det konstruktiva, genomgående
drag. Spetsbågen, ribbvalvet och
Plan av katedralen i Amiens.
Tysk gotik: Domkyrkan i Köln.
(Interiör.)
strävsystemet bilda tillsammans
ett konstruktivt skelett, som
möjliggör ett avlastande av
valvtrycket och upplösande av murarna i
väldiga fönster, genom vilkas
mångfärgade glas ljuset faller in
i den höga och luftiga interiören.
Det yttre behärskas, utom av
strävpelare och strävbågar, fialer
och vimperger, av en
utomordentligt rik skulptural utsmyckning.
I planen framträder framför allt
det rikt utvecklade korpartief
med omgång och kapell. Man
särskiljer inom gotiken tre
utvecklingsfaser : unggotiken,
höggotiken och sengotiken, vilka
inom olika länder avvika till
tidpunkt och karaktär. Den första
genomförda byggnaden i gotisk
stil är klosterkyrkan i Saint
De-nis (1137—44). Senare följa
Notre-Dame i Paris (1163—1225,
se ill. till Paris) och
västfasa-den i Chartres (från 1130, se
ill. till Fr a n s k konst),
typiska prov på fransk unggotik.
De förnämsta höggotiska
kyrkorna äro katedralerna i Reims (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
