Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Byggnadskonst (Gotik)
848
Engelsk gotik: Katedralen i Lincoln.
ill. till d. o.) och Amiens (se
ill. till d. o.), från 1200-t: s
början. En säregen stil,
utmärkt av en rik och fantastisk
dekoration, utgör den franska
sengotikens sista fas, den s. k.
flamboyantstilen, t. ex. Saint
Maclou i Rouen (se d. o.). I
Tyskland inträngde den franska
gotiken omkr. 1220 (domkyrkan
i Magdeburg, se d. o.), senare
präglade den bl. a. domkyrkan
i Köln (grundad 1248). I de
baltiska tegelkyrkorna från 13- och
1400-t. gör sig en sengotisk stil
av tysk särprägel gällande, t. ex.
Mariakyrkan i Danzig (se d. o.).
Den engelska gotiken fasthöll
både i planbildning och
uppbyggnad i stort sett vid de
inhemska romanska traditionerna
men utvecklade framför allt en
större rikedom i dekorationen
(domkyrkorna i Canterbury,
Lincoln, Westminster Abbey i
Lon
don, m. fl.). En utomordentligt
praktfull dekorationsstil uppstod
under gotikens sista skede i den
s. k. Tudorstilen (Henrik VII:s
kapell i Westminster Abbey).
Från England — men även på
andra vägar — kom gotiken över
till Norge (domkyrkan i
Trond-hjem). I Sverige är Uppsala
domkyrka det bästa exemplet på
fransk höggotik. Till Spanien
kom gotiken från Frankrike
(katedralen i Burgos, se ill. till
d. o.). Italien förblev i det stora
hela rätt oberört av gotiken. Om
man undantar den nordiskt
påverkade domkyrkan i Milano,
sträckte sig dess inflytande
huvudsakligen till vissa dekorativa
detaljer. Kupolen och den
fristående eller löst till
kyrkobyggnaden fogade kampanilen blevo
alltjämt utmärkande för de
italienska kyrkorna (domkyrkorna i
Florens och Siena).
Profanbyggnaderna spela under gotiken,
särskilt dess sista skede, en större
roll än förut. Utom kyrkor och
kloster byggdes nu i stor
utsträckning borgar, palats och
stadshus. Särskilt bekanta äro de
nederländska städernas rådhus,
hallar och andra offentliga
byggnader (hallarna i Ypern, se ill.
Italiensk gotik: Palatset Cä Doro.
Venedig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
