Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Byggnadskonst (Italiensk ungrenässans)
850
till d. o., och Brügge, se ill. till
B e f f r o i, rådhuset i Brügge, se
ill. till d. o., och Bryssel, se ill.
till d. o.). I Italien, som även
utvecklade en rik
profanbyggnadskonst, visa Palazzo Vecchio
i Florens (se ill. till d. o.)
palatset Cå Doro och Dogepalatset (se
ill. till Doge) i Venedig olika
uppfattad gotisk form, knapp och
detaljfattig å ena sidan, rikt
utbildat båg- och arkadsvstem å
andra. — RENÄSSANSEN OCH
BAROCKEN. Renässansens
hemland är Italien, på vars klassiska
mark medeltidskonsten, särskilt
gotiken, aldrig lyckats slå så
djupa rötter som i de nordiska
länderna. Antiken gjorde sig här
i olika former påmint även i
medeltidens B., och den blev åter
en levande makt i den stora
kulturrörelse, som från början av
1400-t. omfattade även B.
Renässansen ledde dock lika litet på
detta som på andra områden till
en direkt efterbildning av anti-
Italiensk ungrenässans: Palazzo Strozzi.
Florens. Av Benedetto da Majano.
Italiensk ungrenässans: Capella Pazzi.
Florens. Av Brunelleschi. (Interiör.)
ken. Denna stod som det stora
mönstret, men man skapade fritt
och självständigt i dess anda.
Sitt förnämsta uttryck fann
renässansens B. inom
palatsarkitekturen, som träder i
förgrunden framför kyrkobyggnaderna,
för vilka senare
centralkyrkofor-men blev den mest omtyckta. Man
särskiljer inom renässansen tre
perioder: ungrenässansen
(1400-t.), högrenässansen (omkr. 1500
—50) och senrenässansen (omkr.
1550—1600); den sistnämnda
leder över i barocken (1600-t.).
Ungrenässansen uppstod i
Florens. Dess främste arkitekt är
Brunelleschi och hans första verk
den 1420 påbörjade domkupolen
(se ill. till Brunelleschi).
Möjligen skapade han även i
Palazzo Pitti (från omkr. 1440, se
ill. till Florens) typen för det
florentinska renässanspalatset.
Utmärkande för detta är den
oftast rusticerade och
horisontal-indelade fasaden, som gör ett
strängt slutet, stundom
fästnings-likt intryck, och den fyrkantiga
gården, mot vilken en eller flera
våningar öppna sig med arkader.
I kyrkobyggnaderna, som San
Lorenzo (från 1421) och San
Spirito (från 1440-t.), bägge av
Brunelleschi, fasthöll man ännu
som regel vid basilikaformen men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
