Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857 Byggnadskonst (Renässans och barock utom Italien) 858
mental stadsbyggnadskonst (se
d. o.) med öppna platser,
trappor (t. ex. Spanska trappan i
Rom, se ill. till d. o.), brunnar
m. m. och en storartad
trädgårdsarkitektur (se
Trädgårdskonst), som särskilt
utvecklades i villaanläggningarna
(t. ex. Villa d’Este i Tivoli,
se d. o.). Periodens
förnämsta arkitekter äro Maderna
(Peter skyrkans fasad), Bernini
(Peterskyrkans kolonnader) och
Borromini. — Renässansen och
barocken utom Italien togo sig
olika former och anslöto sig mer
eller mindre till äldre inhemska
tr aditioner. Till en byggnadskär na
av medeltida konstruktion och
ofta medeltidsaktig silhuett
fogades renässansformerna till en
början som löst anbragta
prydnader; så småningom vuxo de
mera organiskt in i
byggnadskroppen, som allt mera anpassade
sig efter deras estetiska krav.
Enstaka byggnader uppfördes i
noggrannaste anslutning till den
Italiensk ’barock: Scala regia i
Vatikanen. Rom. Av Bernini.
Fransk renässans: Louvre. Paris.
Gårdsparti. Av Lescot.
italienska smaken, på sina
ställen segrade denna fullständigt,
medan på andra håll nationellt
präglade biandstilar uppstodo.
Först omkr. 1500 kan man
iakttaga italiensk påverkan på
andra länders B.; det är i
Frankrike, där enstaka
dekorativa former på nyss antytt sätt
först upptogos och där
medeltida plananläggning och
italienska pilasterfasader
känneteckna den inhemska
högrenässansen. Framstående arkitekter från
denna tid äro Lescot och Goujon,
som bägge arbetade på Louvre
(se d. o.). Under senrenässansen
och barocken iakttog man en
närmare anslutning till italienska
förebilder, dels av klassicistisk,
dels av barock art. Dessa bägge
riktningar kämpade med
varandra, bl. a. i tävlingen om
Louvrefasaden (1664), där
klassicismen, representerad av
Per-rault, segrade. Till samma rikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
