Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859 Byggnadskonst (Renässans och barock utom Italien) 860
Fransk barock: Spegelsalen i Versailles.
Av Lebrun.
ning närma sig tidigare Mansart
och senare Hardouin-Mansart.
Barockriktningens främsta namn
är Lebrun (inre dekoration i
Versailles, se d. o.). Sin
huvuduppgift finner den franska
renässansen och barocken i de
stora slottsanläggningarna (se
även Borg). Bland
kyrkobyggnaderna kunna nämnas
Le-merciers Sorbonnekyrka (1635
—59, se ill. till Fransk
konst) och Hardouin-Mansarts
Fransk barock: Invaliddomen. Paris.
Av Hardouin-Mansart.
Invaliddom (färdig 1706), bägge
i främsta rummet utmärkta av
sina kraftiga, högt uppstigande
kupoler. En trädgårdsarkitektur,
som blev mönstergivande över
hela Europa utbildades i
Versailles (se d. o. och
Trädgårdskonst). En säregen
nationellt präglad renässans visa i
Spanien platareskstilen, i
Portugal Manuelstilen, bägge utmärkta
av en fantastiskt rik dekoration.
Senare gör sig den italienska
Engelsk klassicism: S:t
Paulskatedra-len. London. Av Wren.
högrenässansen starkt gällande.
Dess förnämsta verk är det
väldiga slottet Escorial (1563
—-81, se d. o.) i närheten av
Madrid, dess ledande arkitekt
Juan de Herrera. Med barocken
framträder åter en nationellt
betonad dekorationsstil,
churri-guereskstilen, som först
småningom viker för en italienskt
påverkad klassicism. England
förhöll sig länge självständigt till
renässansen. Under hela 1500-t.
fortlevde här en särskilt i slotts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
