Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bysantinsk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Bysantinsk konst
886
Justinianus med uppvaktning. Mosaik i San Vitale i Ravenna.
under den senare medeltiden äro
de ofta mera livfulla. Det
bysantinska måleriet led betydande
avbräck genom de häftiga
bildstrider, som rasade särskilt på
700-och 800-t. (se Bilddyrkan).
Till utsmyckning av altaren
målades ”ikonerna”, små trätavlor
med i tempera utförda
helgonbilder, korsfästelsen o. s. v.
Bokmåleriet nyttjade i stor utsträckning
samma högtidligt ceremoniösa
motiv som mosaikkonsten;
därjämte förekom också (bl. a. ofta
i handskrifter av Psaltaren) en
livfull, illustrativ stil, som synes
starkt påverkad av antika
förebilder (se
Miniatyrmålning). Klostren på berget Atos
blevo mot medeltidens slut
härdar för ett rikt konstnärligt liv,
som särskilt tog sig uttryck i
talrika fresker. Dessa övergåvo
efter hand den stränga
bysantinska stilen och fingo en friare,
mera realistisk karaktär.
Skulpturen i större format intog en
underordnad ställning under den
bysantinska kulturens tid.
Statyer förekommo knappast. Den
ornamentala skulptur, som rikt
smyckade kapitäl och andra
byggnadsdelar, utvecklade
däremot en egendomlig stil av rent
ytmässig karaktär.
Bildskulpturen blomstrade främst inom den
synnerligen högtstående
elfen-benskonsten, vars reliefbilder i
litet format av Kristus och
helgonen visa en fin och beräknad
linjestilisering och ett tekniskt
fulländat utförande. Guldsmeds-,
emalj- och vävnadskonsterna voro
mycket högt utvecklade.
Sofiakyrkan i Konstantinopel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
