- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / II. Biätare-Dalnij /
899-900

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båtdävertar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

899

Bäcke—Bäcken

900

Bäckaskog.

kronprins Fredrik av Danmark.
De kring en borggård grupperade
byggnaderna innehålla rester
såväl av klostret som av en senare
borganläggning.

Bäcke, socken i Älvsb. L, jämte
Steneby, Tisselskog och ödskölt
pastorat i Karlstads stift. 930
inv.

Bäckebo, socken i Kalmar 1.,
jämte Äby pastorat i Växjö stift.
1,910 inv.

Bäcken (lat. peTvis). Anat..
Hos människan en bengördel,
bildad av tre pariga ben: höft-,
sitt- och blygdbenen, och
det opariga korsbenet (de
sammanvuxna korskotorna),
sammanhållna av tre broskfogar, en
på varje sida av korsbenet och
en mellan de båda blygdbenen.
B. delas i stora och lilla
bäckenet. Det förra består endast av
de två höftbensvingarna och
översta delen av korsbenet.
Framtill bildas väggen av
bukmusklerna. Genom
bäckeningången övergår det nedåt
i lilla B., bäckenhålan, som
åter nedåt öppnar sig i
bäckenutgången. Lilla B.
bildar en böjd, på framsidan konkav
kanal, vars bakre vägg är tre
gånger så hög som den främre.
Det innehåller köns-, urinorgan
och ändtarm. B. uppbär
ryggraden och uppbäres självt av de

nedre extremiteterna medelst
lårbenens i höftpannorna rörligt
infogade ledknappar. B. är hos
kvinnan förlossningskanalen,
genom vilken fostret drives ut, och
har en betydligt olika form mot
hos mannen; i huvudsak är det
lägre och bredare. — Zool. B.
saknas hos benfiskar och de flesta
störfiskar. Hajarnas B. består av
en broskplatta (motsvarande
sitt-och blygdbenen) med sidoutskott
(motsvarande höftbenen). Hos
groddjur börjar förbening av
sitt-och höftbenen. B. träder vidare
i. förbindelse med ryggraden,
resp, korskotan. Hos grodor äro
höftbenen smala och långt
utdragna samt förbindas baktill
av de sammanträngda sittbenen.
Endast hos vissa former är det
brosk, som motsvarar blygdbenen,
förbenat. Hos kräldjur utbildas
ett mellanrum mellan blygd- och
sittbenen. Fåglarnas B.
kännetecknas av de stora, framåt och
bakåt utdragna höftbenen, som
ofta sammanväxa med ett stort
antal kotor. Blygd- och sittbenen
äro riktade bakåt och mer 1.
mindre sammanvuxna med
varandra. I regel äro de båda
benparen ej förbundna i mittlinjen
medelst broskfogar, symfyser,
såsom hos de flesta lägre djur.

Kvinnligt bäcken, sett ovan- och
framifrån, vinkelrätt emot övre
bäckenöppningens plan. H höftben. B blygdben,
S sittbeu. K korsben, G sittbenstagg,
A blygdbensfog, C häftfog. D band
mellan sittben och korsben.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/2/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free