Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bäckenförträngning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
Bäcken f ör trän gnin g—Bädd
902
Hos kloak- och pungdjur finnes
ett framåt riktat benpar, p u n g
-benen, som utgå från
blygdbenen. Symfys finnes mellan
såväl blygd- som höftben hos de
flesta däggdjur. Endast
blygd-benssymfysen kvarstår hos
in-sektätare, rovdjur, apor och
människan. — Mzis. Runda, i mitten
svagt skålformiga metallskivor,
försedda med läderhandtag. Om
skivorna slås mot varandra,
er-hålles en klang av obestämd
tonhöjd. B. användes jämte trumman
och pukan till rytmens
framhävande. — Geol. Detsamma som
bassäng (se d. o.).
Bäckenförträngning, en
minskning av bäckenhålans rymd,
antingen i dess helhet, allmänt
förträngt bäcken, 1. framifrån och
bakåt i bäckeningången, platt
bäcken, eller i andra, sällsynta
former, varigenom passagen av
fostret vid förlossningen
försvåras eller omöjliggöres. Man talar
i förra fallet om relativ, i senare
om absolut bäckenförträngning.
Bäckenmått, avstånden
mellan bestämda punkter på
bäckenet. Kännedomen om B. är av
betydelse för bedömande av
bäckenets tillräcklighet som
förlossningskanal.
Bäckgröna, se Veron i ca.
Bäckhammar, sulfatfabrik och
pappersbruk i Visnums skn,
Värml. 1. Äges av Bäckhammars
nya a. b., grundat 1894.
Bäcklund, Albert Viktor,
f. 1845, d. 1922, matematiker,
professor i fysik i Lund 1900—
10; universitetets rektor 1907—
09. Utgav arbeten i mekanik,
geometri och partiella
differentialekvationer.
Bäckröding, se Laxsläktet.
Bäckseda, socken i Jönköp. 1.,
jämte Näsby pastorat i Växjö
stift. 950 inv.
Bäckström. 1. Per Olof B.,
f. 1806, d. 1892,
amiralitetskam-marråd, har författat ett flertal
historiska skrifter, bibliografin
Svenska Folkböcker (1845—48),
och fortsatt K. G. Starbäcks
Berättelser ur svenska historien. —
2. Per Johan Edvard B., f.
1841, d. 1886, den förres son,
författare, biblioteksman, utgav
1877 tidskriften Nu och blev s. å.
redaktör av Post- och
Inrikestid-ningar. B. tillhörde i Uppsala
”Namnlösa sällskapet” (se d. o.).
Som lyriker är B. en utpräglad
formbegåvning. Även i hans
historiska skådespel — Fången
på Kallö, 1870, Dagvard Frey,
1876 — där Shakspere och V.
Hugo utgjort mönstret, är den
lyriska läggningen starkt
framträdande. Av betydelse för det
moderna historiska skådespelet
har hans återupplivande av
knit-teln blivit. I sina
samtidskome-dier (Evas systrar, 1869, m. fl.)
är B. en småborgerlig idylliker.
— 3. Helge Mattias B., f.
1865, professor i mineralogi och
petrografi vid Stockholms
högskola 1908—14,
socialdemokratisk led. av F. K. 1912—21.
Bäcköring, se Laxsläktet.
Bädd. Kulturh. Anordning för
vila i liggande ställning, särskilt
för sömn. Hos de flesta folk har
fria marken eller hyddans golv
varit den ursprungliga sovplatsen,
som gjorts mera behaglig med
hjälp av ris, fällar eller täcken.
Sovplatserna förlädes hos
germanerna (senast under järnåldern)
till en väggfast bänk eller brits,
längre fram till två dylika, den
ena över den andra. Försedd med
skåpdörrar eller förhängen, har
detta slags bädd ända till vår tid
varit i bruk hos vår allmoge. Den
flyttbara sängen var tidigt i
bruk hos medelhavsländernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
