Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bänsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Bärighet—Bärnsten
912
utom ett stort antal laster,
riggar o. d. Bland bolagets senare
vackra bärgningsarbeten må
nämnas bärgningen av pansarfartyget
Tapperheten, som 1914
grundstötte utanför Sandhamn och
flottogs, sedan mer än 2,000 ton
berg bortsprängts under
detsamma. Ett svårt arbete var även
lyftningen av ångfartyget Bore,
som 1901 sjönk utanför
Kapellskär på 35 m:s djup. Jfr
Dykeri. — 2. B. av segel, se
Bärga segel. — 3. Grödans
inhämtande från åkern. — 4.
Vad som kräves för uppehället.
Bärighet. 1. Föråldraxl
benämning för hållfasthet. — 2. Ett
fartygs lastförmåga vid
bibehållen full sjöduglighet. Anges i ton
och kallas på engelska dead
weight capacity.
Bäring, den kompassriktning,
i vilken ett föremål synes från
iakttagaren.
Bärlager, se Axellager.
Bärling, lång trästör, varmed
man bär av ett fartyg från land,
stakar det av ett grund 1. lodar
på grunt vatten.
Bärmålla, se B 1 i t u m.
Bärnsten (Ity. bernstén, av
mlty. bernen, bränna), fossil kåda
och harts av utdöda barrträd.
Den anträffas i jordlager i olika
trakter av jorden. B. är vanligen
gul, ibland brun, röd, vit 1. svart,
ofta genomskinlig, vanligen
flam-mig av ljusare, ogenomskinliga
strimmor. Alltefter egenskaper
och ursprung delas den i olika
varieteter med särskilda namn.
Den förekommer i olikstora
stycken, från små korn upp till flera
kg:s vikt. Kådan har vid trädens
skadande genom storm etc.
runnit ut i stora mängder och hopat
sig dels på grenar och stammar,
dels på marken, varefter den
genom solens inverkan ofta
under
gått en omsmältning. Härunder
ha i massan inbäddats barr,
blommor, kvistar, insekter, hår av
däggdjur, fågelfjädrar m. m., på
ett ställe en hel ödla, och
avtrycken härav ha bibehållits med
utomordentlig skärpa. Till
växtlämningarna ha bidragit arter av
tall, gran, tuja, ek, bok,
dadelpalm, dvärgpalm, kanelträd m. fl.
Insektlämningarna härröra från
tusentals arter. Den största
samlingen bärnstensfossil finnes vid
Königsbergs universitet. — De
viktigaste fyndorterna för B.
ligga på s. östersjökusten mellan
Frisches och Kurisches Haff. B.
anträffas här sekundärt inbäddad
i en glaukonitförande jordart,
”blå jorden”, som geologiskt
tillhör början av tertiärtiden. De
bärnstensproducerande träden
torde ha bildat stora skogar på
en nu försvunnen kontinent i s.
Östersjön. Under istiden har B.
transporterats omkring till andra
trakter, där den kan anträffas i
moräner. Därjämte förekommer
den i lösa stycken uppkastad av
vågorna på kusterna kring s.
Östersjön och kring Nordsjön.
— B. uppmärksammades tidigt
av östersjötrakternas folk, vilka
använde det dyrbara mineralet
som bytesvara. Den anträffas i
form av pärlor och prydnader i
Sveriges, Danmarks och
Tysklands stenåldersgravar. I gravar
och ruiner vid Mykene i
Grekland, vilka härröra från något
senare tid (c:a 2000 f. Kr.),
finnes B., som genom sin kemiska
sammansättning visar sig
härstamma från östersjöområdet.
Numera bearbetas B. till
prydnadsföremål, såsom skålar,
bro-scher, cigarr- och pipmunstycken,
pärlor m. m., och användes
därjämte för framställning av
bärn-stenssyra, bärnstensfernissa m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
