Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bärnstenssnäcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Bärnstenssnäcka—Bärsärk
914
— B. samlas på stränderna och
fiskas från båtar genom
skrap-ning, håvning, muddring L av
dykare. Förekomsterna i ”blå
jorden” äro föremål för ordnad
gruvdrift. — B:s spec. vikt
växlar mellan 1,05 och 1,10; den
innehåller c:a 7 % bärnstenssyra
och är till c:a 72 % löslig i
alkohol. B. blir elektriskt laddad
vid gnidning; av B: s grekiska
namn, eTektron, torde ordet
elektricitet ha uppkommit.
Bärnstenssnäcka, se
Suc-c i n e i d a e.
Bärnstenssyra, organisk syra
(HOOC • CH2 • CH2 • COOH), som
förekommer i bärnsten och hos
många växter. Den bildas även
i små mängder vid alkohol
jäsning. B. är ett fast,
kristalli-niskt ämne, som smälter vid
182°. I kallt vatten är den
svår-löslig. B:s salter kallas
succi-n a’ t (efter det latinska namnet
succi’num, bärnsten).
Bärrand, se Hov.
Bärsmässa, B är t el s m ä s
-sa (Bartolomeusmässan),
aposteln Bartolomeus’ dag, 24 aug.
Bärstol, en anordning för
persontransport, varvid människor
tjänstgöra som bärare. Särskilt
i Indien och öst-Asien, där
användandet av djur som dragare
är mindre vanligt, äro än i dag
B. av olika former i livligt bruk.
Palankinen, en i Kina och Indien
förekommande typ utgöres av en
lådformig sittplats med ett på
hörnstolpar vilande skuggande
tak. Den bäres medelst fram- och
baktill utskjutande bärstänger,
som de fyra bärarna lägga på
axlarna. En ursprungligare form av
B. består av en enkel
sittanord-ning, nedhängande från en stång,
som av 2 män bäres på axlarna.
Denna typ antyder B: s uppkomst
ur den primitiva, vid forslandet
Svensk bärstol från 1700-t. (Nord, mus.)
av gods brukade bärkäppen. —
I Europa voro B. av mera
utvecklad typ vanliga särskilt
under 1600- och 1700-t. Denna B.
liknade ett skåp, inuti försett
med säte och på framsidan med
en fönsterförsedd dörr. På
sidorna sutto klykor vari ett par av
tvenne bärare hållna bärstänger
inskötos. Dessa B., som hos oss
benämndes med det franska
namnet portschäs 1. porte-chaise
(egentl. åsyftande stolens
bärare), voro oftast konstmässigt
utstyrda med siden- och
läderklädsel, fransar m. m. B.
användes företrädesvis av damerna, då
städernas gropiga och smutsiga
gator voro föga lämpade både
för övriga åkdon och för färd till
fots. I regel steg passageraren
ur B. först sedan han kommit
ända in i sin våning, alltså ej på
gatan.
Bärsärk, eg. ”björn (huds)
-skjorta”, i den fornnordiska
sagan en kämpe, som kunde
försätta sig i ett tillstånd av
extatiskt ursinne, varunder han med
mångdubblade krafter och till
synes osårbar gick fram i striden
(bärsärkagång). Detta
tillstånd efterföljdes av allmän
fysisk och psykisk slapphet. B.
betraktades urspr. ss. magiskt
besatt av ett vilddjur. Senare
betecknar B. i allm. en vildsint och
hänsynslös kämpe. Efter
kristendomens införande i Sverige
belädes bärsärkagång med straff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
