Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böhm-Ermolli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
v. Böhm-Ermolli—Böhmerwald
922
överhögheten över Schlesien och
hade en blomstringstid under
Karl (1346—78), ss. tysk
konung Karl IV. Handel och
industri upphjälptes då av
invandrande tyskar. Samtidigt började
B. germaniseras. Men under den
oduglige Wenzel IV:s regering
(1378—1419) uppstod genom
reformatorn Johan Hus’ (se d. o.)
verksamhet en stark tjeckisk
nationell rörelse, såväl religiös som
politisk. Sedan Hus och hans
meningsfrände Hieronymus från
Prag bränts på bål, bröt
revolutionen ut. Husiterna (se d. o.)
uppsade kejsar Sigmund tro
och lydnad och började under
2izkas ledning ett vilt
inbördeskrig, som ödeläde det rika B.
Visserligen lyckades Sigmund
genom religiösa eftergifter åt
kalixtinerna (se d. o.) bli erkänd
som B: s konung 1436, men först
sedan den kloke adelsmannen
Georg Podiebrad (1458
—71) valts till konung, fick B.
lugn. Efter honom kom med
Vladislav av Polen det
jagelloniska huset (1471
—1526) på tronen. Under dess
svaga regenter blev den böhmiska
adeln nästan enväldig, och genom
religionsfreden i Kuttenberg
(1485) genomdrevs
religionsfrihet. Vladislav och hans son
Ludvig (1516—26) voro även
konungar av Ungern, men
lyckades ej skapa något varaktigt rike
av sina stora besittningar. Sedan
Ludvig stupat vid Mohåcs, kom
B. genom Ferdinand I : s
(1526—64) val till habsburgarna
och kvarstannade hos dem med
två korta avbrott till 1918.
Ferdinand gav vid sitt val de
böhmiska adelsmännen stora
privilegier men indrog dem snart, i
det han förföljde husiter och
protestanter och förklarade B. som
sitt arvrike (1547). Av hans
efterträdare sökte Rudolf
(1576—1611) fortsätta hans
politik men tvingades genom ett
uppror att utfärda
majestätsbre-vet av 9 juli 1609, vari han
medgav fullkomlig
religionsfrihet. Efterträdaren Mattias
(1611—19) bröt emot detta, då
han lämnade B:s styrelse i
händerna på ett övervägande katolskt
ståthållarskap. Då detta ej
upphävdes, utbröt 1618 den ryktbara
revolutionen i Prag, som inledde
det 30-åriga kriget. En böhmisk
adelsregering under ledning av
greve v. T h u r n tillsattes, och
till konung valdes 1619
Fredrik V, kurfurste av Pfalz.
Österrike och dess katolska
bundsförvanters trupper slogo emellertid
den böhmiska hären i grund på
Vita berget vid Prag 1620.
”Vinterkungen” flydde och B: s frihet
krossades. Ständerna berövades
sin frihet, adelns gods
konfiskerades och B. blev en provins i den
habsburgska monarkin. Genom
en religiös och politisk
germanise-ring sökte man utrota det
tjeckiska språket och skärpte
därigenom motsättningen mellan B: s
bägge nationaliteter. Om B:s
senare historia se Österrike
och Tjecko-Slovakiet.
v. Böhm-Ermolli, E d u a r d,
f. 1856, frih., österrikisk-ungersk
fältmarskalk. Förde under
världskriget 2: a armén, med vilken han
bl. a. i juni 1915 erövrade
Lemberg samt sommaren 1916
avvärjde Brussilovs stora framstöt
mot Lemberg. B. var en tid 1918
överbefälhavare över de
österrikisk-ungerska trupperna i
Ukraina.
Böhmerwald [bö’mervalt], en
skogig bergstrakt, på gränsen
mellan Tyskland och
Tjecko-Slovakiet, uppbyggd av äldre erup-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
