Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böhm-Ermolli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Böhmiska bröder—Böjning
924
tivbergarter och bestående av
flacka höjdryggar med n.v.—s.ö.
sträckning, utgående från
Fichtel-gebirge i n.v. och nående till
Donau i s.ö. De högsta topparna
(Stora Arber 1,457 m., Stora
Rachel 1,452 m., Lusen 1,370 m.,
Blöchenstein 1,378 m., m. fl.)
befinna sig i områdets sydliga
delar, under det topparna i n.
endast undantagsvis nå en höjd av
1,000 m.
Böhmiska bröder, ett religiöst
samfund, som under ledning av
Peter från C h e 1 c i c utgick
från husiterna på 1400-t. De
skulle leva i apostolisk fattigdom.
Sin renhet skulle församlingen
bevara genom sträng kyrkotukt.
Trots förföljelser tillväxte
samfundet och organiserades 1467
som U’nitas fra’trum med
apost-latidens församlingar som
förebild och valde sig egna präster. I
början av 1500-t. räknade B.
omkring 400 församlingar i Böhmen
och Mähren. Vid denna tid blev
Lukas av Prag deras ledare
(biskop 1517—28). Han gav dem
en fast ordning. — Med Luther
inledde B. förhandlingar, vilka
dock strandade. Majestätsbrevet
1609 gav dem religionsfrihet, men
de blevo under 30-åriga kriget
åter förtryckta. En av deras stora
män var C o m e n i u s (se d. o.).
Under de många förföljelserna
minskades sekten starkt. En
utvandring företogs bl. a. 1722. Den
grupp av B., som då fann tillflykt
hos Zinsendorf, bildade kärnan i
nya b r ö d r a f ö r s a m 1 i n g
-en (se H e r r n h u t i s m e n).
Böhmiska Schweiz, naturskön
bergstrakt i Tjecko-Slovakiet, på
högra Elbestranden, vid denna
flods genombrott i Erzgebirge.
Gränsar i n. till Sachsiska
Schweiz.
Böhmiska språket och
litteraturen, se Tjeckiska
språket och litteraturen.
Böhm v. Ba’werk, Eugen,
f. 1851, d. 1914, österrikisk
nationalekonom. B. var 1881—89 prof,
i nationalekonomi i Innsbruck,
1895, 1897—98 och 1900—04
finansminister, därefter prof, vid
Wiens universitet och president
i österrikiska
vetenskapsakademien. Hans Kapital und
Kapital-zins bildar slutstenen i den
österrikiska skolans lära om
gränsnyttan och innehåller hans
berömda teori om kapitalräntan,
den s. k. agio- 1.
tidsteorin (se R ä n t a)..
v. Böhn, Hans, f. 1850, d.
1921, tysk generalöverste. B.
deltog som kårchef i striderna på
västfronten, blev 1917 chef för
7:e armén (på Aisnefronten)
och vann maj—juni 1918 3:e
slaget vid Aisne (se d. o. sp. 189).
Under reträtten 1918 chef för en
armégrupp med namnet B.
v. Bö’htlingk, Otto, f. 1815,
d. 1904, tysk språkforskare, utgav
en stor ordbok över sanskrit.
Böja, socken i Skarab. L, jämte
Berg, Lerdala och Timmersdala
pastorat i Skara stift. 350 inv.
Böj gen, no., eg. den böjde, i
folktron en jätte i ormskepnad; i
Ibsens Peer Gynt personifikation
av smidigheten och fegheten.
Böjning. Mek. Den
formförändring en stavformig kropp (t.
ex. en balk) undergår, om den
ut-sättes för motsatt riktade,
parallella krafter. Är en bjälke
in-spänd t. ex. i ett murverk med sin
ena ände och belastas den i den
fria änden med en kraft,
åstadkommer denna kraft
sträcknings-påkänningar i de fibrer, som ligga
över bjälkens tyngdpunktsaxel,
men tryckpåkänningar i de fibrer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
