Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Caecilia Metellas grav ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
Caesalpinia—Caesar
960
ningen mellan den romerska och
grekiska kyrkan 1054.
Caesalpi’nia, växtsläkte (fam.
Legumino’sae), omfattande
tropiska, oftast storväxta träd 1.
klättrande buskar med gula
eller röda blommor i klasar. Ur
veden hos flera arter framställas
röda och gulröda färgämnen. C.
echina’ta, ett brasilianskt träd,
lämnar färgträet färnbock
(förvrängning av Fernambuco) 1.
b r e s i’ 1 j a. Färgämnet i
bre-silja kallas b r a s i 1 i’ n. Av
stammen och roten av C. Sa’ppan
från Indien erhålles
brun-holts 1. s a’ p p an, som
användes att färga bomullsvaror.
Baljorna av en tropisk, amerikansk
art, C. coria’ria, äro rika på
garvsyra och gå i handeln under
namnet dividivi.
Caesalpi’nus 1. C e s a 1 p i’ n o,
Andrea, f. 1519, d. 1603,
italiensk botanist, fysiolog och
filosof, livmedikus hos påven
Clemens VIII,
växtsystemati-kens grundläggare. Hans arbete
Quaestio’num medica’rum Wbri
Cajus Julius Caesar. Antik byst.
Il (1598) innehåller en
beskrivning på lilla blodomloppet. Ss.
filosof representerar C. en
pante-istiskt färgad aristotelism av en
med averroismen (se
Medel-tidsfilosofi) besläktad typ.
Cae’sar, familjenamn för en
gren av den berömda j u 1 i s k a
ätten i Rom. Efter dess
förnämste medlem, Cajus Julius C.,
bar dennes systerson och
adoptivson Octavianus (kejsar
Augus-tus) namnet C., som därefter
blev de romerska kejsarnas titel
(från omkr. 300 e. Kr.
underkejsarnas). I flera språk blev sedan
C. appellativ för att beteckna den
högsta världsliga
maktinnehavaren, så t. ex. i sv. kejsare, ty.
Kaiser, ry. tsar. — Cajus
Julius C., f. 100 (1. 102), d.
44 f. Kr., Roms störste statsman
och kejsardömets egentlige
grundare. C. växte upp under
inbördeskrigen mellan Marius och
Sulla. Genom släktskap med
Marius och sitt giftermål med
Cinnas dotter Cornelia var C.
knuten till folkpartiet, trots sin
aristokratiska börd. Hotad av
Sullas proskriptioner, lämnade
han Rom och deltog i
äventyrliga sjörövarstrider i Asien men
återvände efter Sullas död 78 och
lyckades genom penning- och
spannmålsutdelningar vinna stor
popularitet bland Roms
proletariat. Delaktigheten i Catilinas (se
d. o.) sammansvärjning hindrade
icke hans snabba karriär. År 60
slöt han med de mäktiga
folkledarna Pompejus och Crassus en
överenskommelse om gemensamt
politiskt uppträdande, det s. k.
första triumviratet. C.
blev konsul år 59 och därefter
prokonsul i Gallien. C.
underlade sig, efter heta strider med
galler och germaner, detta land,
företog 55—54 två expeditioner
Ord som ej återfinnas under C
torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
