Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Cell
1120
Cell. Fig. 1. Schematisk bild, a,
cyto-plasma. h, cellkärna, nm,
kärnmem-bran. p, kärnkropp. c, kromatinkorn på
ett nätverk av linin. ce. centralkropp med
centrosom. Cellmembran ej markerad,
hos flertalet organismer, vilka äro
uppbyggda av ett stort antal C.,
en mer 1. mindre genomförd
arbetsfördelning mellan de olika C.
Dessa sammansluta sig här till
cellförband, cellvävnader,
utbildade på olika sätt
(differentierade) alltefter den uppgift de
speciellt ha att fylla. Hos växter
bestå de flesta cellvävnader
endast av C. Huvuddelen av många
animala vävnader (t. ex.
benvävnad, bindväv) utgöres däremot
av en mellan C. belägen
mellan-substans, avsöndrad av ett
relativt fåtal C. 1. uppkommmen
genom ombildningar av dessa. Se
även Vävnad. — Historik.
Hooke, som 1665 medelst det då
nyuppfunna, sammansatta
mikroskopet undersökte bl. a. ett stycke
kork, kallade de av väggar
omslutna små rum (döda växtceller),
varav korken består, för ce’llulae
(plur. av cellula). Genom
undersökningar av Malpighi, Grew,
Brown, Schleiden, Schwann, v.
Mohl, Purkinje, Valentin,
Johannes Müller, Schulze m. fl. erhölls
vidgad kännedom om C. Man
lärde slutligen känna cytoplasman
och cellkärnan (se nedan) ss. det
väsentliga i de levande C. Först
1839 visade Schwann slutgiltigt,
att även djurkroppen är uppbyggd
av C. Den moderna
cellforskningen, som särskilt studerar
cellkärnan medelst förfinad
mikroskopisk teknik, grundades på 1870-t.
genom O. Hertwig, Flemming,
Strasburger m. fl. — Storlek. En
C. mäter vanligen 0,01—0,07 mm.,
varför en enskild C. kan
iakttagas endast genom mikroskopet.
Dock finnas även makroskopiska
(med blotta ögat iakttagbara)
C.; den till volymen största är
gulan i ett strutsägg. Ä andra
sidan ha många C. en storlek av
endast några tusendels mm. —
Byggnad. Den mikroskopiska
strukturen kan endast
undantagsvis undersökas på levande C.
Dessa dödas därför så, att den
ursprungliga strukturen såvitt
möjligt bibehålies, varpå de
färgas (se Mikroskopisk
teknik). Ehuru C: s byggnad
är mycket växlande, innehåller
den dock alltid cytoplasma och
cellkärna (typisk kärna dock ej
påvisad hos bakterier och
blågröna alger). Bägge dessa delar
tillsammans benämnas
proto-plasma, ett begrepp som dock i
allmänhet användes liktydigt med
cytoplasman enbart. — C y t o
-p 1 a’s m a n (fig. 1, a) består
av en oftast färglös,
trögflytande, kolloidal, kemiskt ytterst
komplicerad vätska. Förutom
vatten (vanl. 70—80 %)
innehåller den fosforhaltiga
äggviteämnen, fettarter, lipoider,
kolhydrat, oorganiska salter m. m.
Med avseende på cytoplasmans
struktur ha
meningsskiljaktigheter uppstått på grund av de
ständigt inträffande
förändringarna inom densamma, till vilka
komma de störande ombildningar,
C:s dödande vållar. Vanligen har
dock cytoplasman den för en
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
