Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Charnay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1211 ’ Charpi—Chartism 1212
tonsättare, kallad ”den sceniska
musikens Zola”, emedan lian i
sina tondikter sökt återge det
parisiska folklivet, t. ex. i
”musikromanen” Louise. Bekanta äro
hans symfoniska dikter eller, som
C. kallar dem, symfonidramer,
Les fleurs du mal och La vie d’un
poéte.
Charpi’ (fr. charpie),
linne-skav, till trådar upprispat
linnetyg, förr använt som
förband, numera ersatt med
förband sgas.
Charron [sjarrå’rj], Pierre,
f. 1541, d. 1603, fransk filosof och
teolog. C. representerar en med
Montaigne (se d. o.) befryndad
skepticism, dock med strängt
betonande av de kristna
troslärornas upphöjdhet över de
självmotsägelser, vari det filosofiska
tänkandet invecklar sig.
Charta [ka’rta], latinisering
av grek. ka’rtes, urspr. papyros,
senare brev, dokument etc. C.
fick under medeltiden samma
betydelse som diplom (se d. o.).
Ofta är C. namn på urkunder av
konstitutionell art, t. ex. C.
liber-ta’tis, ”frihetsbrev”, av vilka den
märkligaste är Magna Charta
(se d. o.). På grund härav fick C.
(fr. charte, eng. charter) under
1800-t. betydelsen av en av den
enväldige konungen medgiven
konstitution, t. ex. den, som
Ludvig XVIII införde i Frankrike
1814, och den som infördes i
Portugal 1826. Jfr Chartism. —
Farm. Ett papper indränkt 1.
belagt med läkemedel, t. ex.
senaps-papper.
Chartæ-sigillatæ-avgiften, se
Bevillning sp. 1424.
Charti’sm (av eng. charter,
karta, författning, jfr Charta),
en radikal social och politisk
rörelse i Storbritannien på
1830-och 40-t. C. uppstod i samband
med den ekonomiska revolution,
som industrialismen framdrev,
och åsyftade att förskaffa de
arbetande klasserna politiskt
inflytande och därmed möjlighet att
förbättra sina ekonomiska
villkor. Den nya medelklassen av
fabrikanter tryckte ned
arbetslönerna, samtidigt som
varupriserna höllos uppe genom
skyddstullar. Missräkningen över 1832
års parlamentsreform ökade
jäsningen, som tog fart, då
spannmålsprisen 1837 började stiga, och
underblåstes av den 1836 bildade
Working Men’s Association
(arbetarnas förbund). Rörelsen
framlade 1837 sina av William Lovett
formulerade krav, senare
sammanfattade under namnet the
People’s Charter (”folkets
författning” ; därav rörelsens namn).
Kraven gingo ut på allmän
rösträtt,, årliga parlament,
borttagande av förmögenhetsstreck m. m.
En häftig agitation sattes i gång
med centrum i tidningen Northern
8tar, utg. av Feargus O’Connor.
Oroligheter utbröto på många
håll men undertrycktes, och
rörelsen avtog hastigt genom
bristande klarhet i fråga om målen
och ledarnas oenighet. O’Connor
fortsatte några år sin
verksamhet, nu främst gripen av idén att
förskaffa arbetarna jord, men
hans våldsamma taktik och
opraktiska manipulationer
misskrediterade hela rörelsen, och när
den ånyo uppflammade 1848,
närmast som ett utslag av
förbittring över att arbetarnas ställning
ej nämnvärt förbättrats trots •
spannmålstullarnas borttagande
1846 och under påverkan av
februarirevolutionen, blev den ett
fiasko. En planerad
jättedemonstration i London förhindrades
genom omfattande militära
skyddsåtgärder, och den till
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
