Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chartres ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Chartres—Chassériau
1214
underhuset överlämnade
mass-petitionen ådrog sig löje, då den
icke ens upptog % av de
underskrifter, som uppgivits. C. dog
sedan bort men fick betydelse ss.
vägvisare för senare rörelser av
demokratisk eller socialistisk
karaktär.
Chartres [sja’rtr], huvudstad
i dep. Eure-et-Loir, Frankrike,
vid floden Eure, 88 km. s.v. om
Paris. Mitt i staden på en höjd
ligger katedralen, en av de
vackraste i Frankrike, med en
enastående rik skulptural
utsmyckning och praktfulla
glasmålningar; den påbörjades 1130 i
unggotisk stil men fullbordades
efter en brand 1194 i höggotisk
och invigdes 1260; från den
första byggnadsperioden härrör
endast västfasaden med sin
berömda portal (le portail royal,
se ill. till
Bildhuggar-konst sp. 1522, och Fransk
konst). C. ligger mitt i ett
jordbrukscentrum. Kvarnar,
bryggerier och brännerier. 24,000 inv.
Chartreuse [sjartrö’s], fr.,
kartusiankloster. Det äldsta och
mest berömda, La Grande
Chartreuse. bekant för sin
Katedralen i Chartres.
Klostret La Grande Chartreuse.
likörtillverkning, ligger nära
Grenoble, dep. Isére, Frankrike.
Munkarna utvisades ur
Frankrike 1903 men medförde sina
recept och återupptogo i Spanien
sin tillverkning.
Chartula’ria (av lat. cha’rta,
se d. o.), klosters och stifts
kopieböcker. -—- Ch a r t u 1
a’-r i u m, arkiv.
Cha’smops, trilobitsläkte, som
är karaktärsfossil för en
avdelning av silurformationen närmast
ovan ortocerkalken.
Chasmops-kalken förekommer i Sverige,
Norge och östersjöprovinserna.
I Skånes silurformation ersättes
den delvis av skiffer (utan C.).
Chassaignac [sjassänja’kk],
Charles Marie É d o u a r d,
f. 1804, d. 1879, fransk kirurg,
uppfann bl. a. dränage av sår
med gummirör.
Chassepotgeväret [sjaspå’-],
ett av franske uppfinnaren
An-toine Alphonse Chassepot, f. 1833,
d. 1905, konstruerat armégevär
med bakladdningsmekanism,
använt i franska armén under
fransk-tyska kriget 1870—71. Jfr
Handeldvapen.
Chasseral [sjasra’11],
bergsrygg i schweiziska Jura, n.v. om
Bielsjön. Högsta toppen,
Dessen-berg, når en höjd av 1,609 m.
Chassériau [sjasserjå’], Théo-
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
