Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Claudel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1311
Claudius—Clausen
1312
Tiberius Claudius Drusus. Antik
marmorskulptur.
genomförde ss. sådan
demokratiska författningsändringar, t. ex.
utsträckt valbarhet till senaten,
samt storartade väg- o.
vatten-ledningsanläggningar (Vi’a
A’p-pia). Han blev sedermera konsul
och diktator. — 3. Publius C.
Pulcher, se Clodius. —
4. Tiberius C. Drusus,
f. 10 f. Kr., d. 54 e. Kr., romersk
kejsare 41—54, brorson till
kej-sar Tiberius. Uppsattes på tronen
efter mordet på Caligula men
var som härskare obetydlig, ledd
av sin omgivning, bl. a. sin gemål
Messalina. Då dennas sedeslöshet
ledde till offentlig skandal, lät
han avrätta henne men blev av
efterträderskan Agrippina
hänsynslöst utnyttjad och omsider
förgiftad. C. hade stora bokliga
intressen och kunskaper. — 5.
M a r c u s Aurelius C., kallad
G o t h i c u s, romersk kejsare
268—70 e. Kr. Besegrade goterna
och tillbakadrev dem från
Balkanhalvön, som de översvämmat.
Claudius, M a 11 h i a s, f.
1740, d. 1815, tysk författare,
kallad ”Der Wandsbecker Bote”
efter sin tidskrift. Han skrev
religiösa och naivt folkliga dikter,
t. ex. Wenn jemand eine Reise
thut. Utgav 1775—1812 sina
samlade skrifter under titeln A’smus
o’mnia su’a se’cum po’rtans.
Claifdius Civi’lis, eg. Julius
C i v i 1 i s, ledare för batavernas
(se d. o.) uppror mot romarna
69—70, i vilket andra germanska
stammar deltogo. På grund av
deras inbördes oenighet tvangs C.
av Vespasianus att lägga ned
vapnen. En av Rembrandts mest
berömda tavlor föreställer C.
tagande ed av bataverna (i
Nationalmuseum) .
Claus, Karl, f. 1835, d. 1899,
tysk zoolog, 1873—96 professor
i Wien och föreståndare för
zoologiska stationen i Triest.
Studerade ryggradslösa djur, spec.
kräftdjur. Mest känd genom sin
Lehrbuch der Zoologie (nya uppl.
utg. av K. G rob b en).
Clau’sen. 1- Henrik Georg
C., f. 1759, d. 1840, dansk präst,
1797 pastor i Köpenhamn, 1811
stiftsprost i Själlands stift.
Framstående vältalare och
representant för rationalismen. — 2.
Henrik Nicolaj C., f. 1793,
d. 1877, den föreg:s son, dansk
teolog och politiker, 1822—74
prof, i Köpenhamn. C. tog intryck
av Schleiermacher och
representerade en av denne påverkad
rationalism. Hans första arbete,
Katho-licismens o g Protestantismens
Kirkeforfatning, Lære og Ritus
(1825), blev anledningen till en
skarp strid med Grundtvig. Som
politiker tillhörde C. det
natio-nalliberala partiet och var 1848
medlem av den
grundlagsstiftan-de riksförsamlingen, minister
1848—51 samt medlem av riks-
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
