Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Consommé ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1403
Cönstantine—Constitutio criminalis carolina
1404
jamin, f. 1767, d. 1830, fransk
författare och politiker, under
revolutionen tillhörande de
moderata republikanerna. C. var
förtrogen vän till m:me Stael, som
han 1803 följde till Tyskland.
1815 blev han trots sina
sympatier för den konstitutionella
monarkin Napoleons minister och
utarbetade ett förslag till
frisinnad författning. Efter slaget vid
Waterloo tog han sin tillflykt
till England, där han 1816 utgav
sitt mest berömda arbete,
novellen Adolphe, en psykologisk
analys av kärleken. Återkommen till
Frankrike s. å., framträdde C.
som en av den frisinnade
oppositionens främsta ledare. Vid
förberedandet av revolutionen 1830
spelade han en betydelsefull roll.
C:s politiska småskrifter äro
samlade i Collection compléte
sur le gouvernement représentatif
(1817—20). Han har även
utgivit religionshistoriska och
filosofiska arbeten.
Cönstantine [kåqstagti’nn},
stad i departement med samma
namn, Algeriet, belägen 600 m.
ö. h. på en kalkplatå, som på tre
sidor är omfluten av floden
Roumel. Tillverkning av
linnevaror, läderarbeten och mattor.
80,000 inv. — C. var fordom de
numidiska konungarnas residens
och kallades då Cirta. Konstantin
Gata i gamla Cönstantine.
den store gav staden namnet
Constantia. 1837 stormades och
intogs C. av fransmännen.
Constanti’nus, romerska
kejsare, se Konstantin.
Consta’ntius, romerska
kejsare. 1. C. C h 1 o r u s, d. 306 e.
Kr., upphöjdes 293 till
underkejsare av Diocletianus, som
tilldelade honom Spanien, Gallien och
Britannien som maktområde. Han
försvarade med kraft dessa
länder mot yttre och inre fiender och
var efter Diocletianus’ abdikation
305 en kort tid överkejsare. — 2.
C., d. 361 e. Kr., son till
Konstantin den store, uppges vid
faderns död (337) ha mördat
flera av sina släktingar för att
härigenom förskaffa sig större
makt. Han delade faderns rike
med sina bröder Konstantin och
Constans och erhöll då den
östliga delen jämte Trakien med
Konstantinopel. C. besegrade
mot-kej saren Vetranio och sin broder
Constans’ mördare Magnentius
(351). Emedan även Konstantin
omkommit, blev C. härskare över
hela romerska riket. Han lät
sedan taga sin kusin Julianus (se
d. o.) till medregent. En konflikt
med denne hotade med
inbördeskrig men avbröts genom C:s död.
Constitu’tio (lat.),
sammansättning, fastställning. Se
Konstitution.
Constitu’tio criminalis
caro-li’na, en 1532 antagen
straffprocess- och strafflag för Tyska
riket. Däri stadgade straffsatser
voro synnerligen stränga, och
tortyren bibehölls. C. ligger till
grund för den senare tyska
lagstiftningen på området och aldrig
formligen upphävd, gällde den till
in på 1800-t. i några tyska
småstater, tills den fick ge vika för
den nya tyska rikslagstiftningen.
C. kallas ofta blott Carolina.
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
