Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daidalos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1555
Dakar—Daktyloskopi
1556
ligen högt, äro något längre och
till hudfärgen ljusare än övriga
malajer. De ha vunnit rykte som
huvudjägare (se Huvud jakt).
Husen byggas vanligen på pålar
och bebos av flera familjer.
Huvudnäringen är risodling. D.
torde utgöra c:a 1% mill.
Daka’r, hamnstad i franska
Senegal, v. Afrika, belägen på
sydsidan av Kap Verde. Säte för
generalguvernören över Franska
Väst-Afrika. Viktig kolstation
och ändpunkt för telegrafkabel
från Brest. 25,000 inv., varav
2,800 européer.
Daker, se D a c i e n.
Dakinlösning, D a k i n s
vätska, se Antiseptik sp.
512 och C a r r e 1.
Dakota [dakåoTa], område i
inell. delen av För. Stat, kring
övre Missouri, administrativt
uppdelat på två stater i unionen,
Nord-Dakota och Syd-Dakota.
D: s ö. del utgör en svagt
kuperad, numera uppodlad prärie.
Den v. delen däremot är tämligen
steril och sönderskuren av
förkastningar och djupa flodbäddar.
D:s klimat är utpräglat
kontinentalt med starka
motsättningar mellan sommar och
vinter. Den naturliga vegetationen
utgöres av gräs (buffelgräs,
grammagräs m. fl. arter) på
slätterna samt lövträd
(blad-fällande) längs floderna. Den
ursprungliga indianbefolkningen
har numera sammanförts till
flera indianreservationer,
omfattande sammanlagt 2,030 kvkm.
av den från jordbrukssynpunkt
sämsta jorden. Ännu finnas där
c: a 25,000 indianer, de flesta
dock numera civiliserade. — 1.
Nord-Dakota (North D.),
sedan 1889 stat i För. Stat, över
hälften av arealen är odlad; i
staten produceras c:a 10 % av
För. Stat:s veteskörd. Landet
genomdrages av Northern
Paci-ficj ärnvägen. Huvudstaden
Bis-marck ligger vid Missouri.
182,853 kvkm. 650,000 inv.,
därav c:a 9,000 indianer. — 2.
Syd-Dakota (South D.),
sedan 1889 stat i För. Stat. Utom
jordbruk idkas ett givande
bergsbruk (bl. a. guldgruvor).
Huvudstad Pierre. 201,007 kvkm.
640,000 inv.; därav över 16,000
indianer.
Dakotas [døkåo’tæs],
gemensamt namn för ett antal stammar
av prärieindianer, som fordom
strövade omkring på prärierna v.
om Mississippi och Missouri
mellan Saskatchevan och Arkansas.
Den viktigaste stammen kallas
sioux. Ännu så sent som 1890—
91 förde D. under sin hövding
”Sitting Bull” ett blodigt krig
med För. Stat:s trupper.
Numera äro D. samlade i ett flertal
reservationer i flera av unionens
stater. Deras sammanlagda antal
uppgick 1918 till c:a 30,000.
Dakty’l (grek. da’ktylos,
finger), i antik grekisk och
latinsk metrik en versfot, som
bestod av en lång och två korta
stavelser (— ^ ^), i modern
metrik en versfot av en betonad
och två obetonade stavelser
(fallande rytm). Daktylisk
vers består vanligen av 2—6
versfötter, en daktyl ersättes ofta
med en troké, i antik vers spondé,
i synnerhet i sista foten. Exempel
på fyrstavig daktylisk vers:
Hör du ej bjällrorna, hör du hur sången
vallar och går och går vilse i vall?
(Fröding: Vallarelåt.)
Om den 6-staviga daktyliska
versen, se Hexameter.
Daktyloskopi’ (grek.
da’kty-los, finger, och skopeVn, skåda),
se Fingeravtryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
