Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1557 Dal 1558
Abiskojokks cafion.
Dal, en vanligen långsträckt
fördjupning i jordytan med oftast
mer eller mindre sluttande
botten, på långsidorna och. vid den
övre ändan omgiven av högre
terräng. Till sin uppkomst äro
D. antingen erosionsdalar,
som nedskurits av glaciärer 1.
rinnande vatten, 1. tektoniska D.,
vilkas utbildning helt och hållet
bestämts av berggrundens
tekto-nik. — Erosionsdalarnas form
beror på deras ålder. En ung D.
begränsas av branta sidor (V
-dalar), som erosionen ännu ej
hunnit förändra till den för äldre
dalar (U-dal ar)
karaktäristiska mjuka profilen. V-dalar
med mycket brant nedskurna
sidor benämnas c a n o n s, t. ex.
Coloradoflodens Grand Canon,
som genom sandstenar och
erup-tiv bildar en D. med över 1,500
m. höga väggar. En bekant canon
i Sverige bildar Abiskojokk strax
före sitt utlopp i Torne träsk.
De norrländska älvdalarna äro
gamla, redan före silurtiden
utbildade U-dalar, som under
kvar-tär tid delvis blivit fyllda med
lösa jordlager, i vilka älvarna
sedermera skurit ut V-dalar (dal
i dal). U-dalar kunna även ha
skurits ut av glaciärer; de ha i
så fall branta väggar och mjukt
avrundad botten (t. ex.
Lappporten i Torne lappmark). En
egendomlig form av D. utgöra
genombr ottsdalarna, som
genomskära bergskedjor,
höjdplatåer och andra hinder i flodens
väg. I de fall, då floden ej följer
sprickor 1. förkastningslinjer i
berggrunden, kan uppkomsten av
en genombrottsdal förklaras så,
att ett visst terrängparti varit
underkastat landhöjning, som
gått långsammare än erosionen.
Även en annan förklaring är
möjlig, nämligen den att höj dpartiet
är en rest av i övrigt
borterode-rade bergmassiv. Den senare
förklaringen torde gälla för flera
norrländska älvdalar (t. ex.
Ljusnans i Vemdalen, Indalsälvens i
Äredalen). Storartade
genom-brottsdalar äro t. ex. Järnporten
(Donau) och Rhendalen mellan
Bonn och Bingen. Även
rullstens-åsar kunna stundom vara
genomskurna (t. ex. Geijersdalen vid
Uppsala). — De tektoniska D.
kunna vara antingen
brott-dalar, som följa ensidiga för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
