Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danska språket - Danske Hedeselskab - Danske Lov - Dansk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Danske Hedeselskab—Dansk konst
84
Roskilde domkyrka. Interiör av koret.
sedermera s. k. dansk-norskan (se
Norska språket). Genom
utvandrarna har D. förvärvat
område i För. Stat, (främst lowa
och Dakota). De delar av
Sönder-jylland, där D. är övervägande,
återförenades 1920 med
Danmark ; i dess tyska del finnas
alltjämt betydande dansktalande
minoriteter. Av förlusterna
märkes främst den som vållades av
Skånes, Blekinges, Hallands och
Bohusläns avträde till Sverige.
Det var dock väsentligen blott i
skriftspråket som en ändring
härigenom vållades (se i övrigt
under Svenska språket).
Särskilt i Skåne och s. Halland
sluta sig dock även dialekterna
mycket nära till D.; i de
forn-skånska urkunderna, vilkas språk
räknas till D., fäster man sig
tvärtom mest vid likheterna med
svenskan. Danmarks nutida
dialekter indelas i
jylländska, ödanska och östdanska (dit
då utom bornholmskan med
språkhistorisk rätt särskilt
skån
skan räknas) ; de visa ofta
stora och gamla olikheter. Stöten
finns ej överallt. Det danska
skriftspråket står väsentligen på
själländsk grund, men är
konservativare än nuvarande
själ-ländska mål.
Danske Hedeselskab, Det
D., se Hedeselskab.
Danske Lov, se Danmark
sp. 44 och 59.
Dansk konst. Den danska
konsten är huvudsakligen en
importkonst, så till vida som den
utan enhetlig nationell
modifiering återspeglar
stilströmningarna inom de under olika epoker
tongivande länderna. Först under
1800-t. framträder på dansk jord
en konst, som har mera utpräglat
nationell karaktär. — M e d
ettidens konstutövning i Danmark
står så gott som uteslutande i
kyrkans tjänst. Under romansk
tid byggdes flera betydande
stenkyrkor, vilka i plan och
uppbyggnad röja inflytande från
Rhenländernas arkitektur. Så
Lunds domkyrka (se d. o.),
invigd 1145, vid vilkens
dekorativa utsmyckning norditalienska
stenhuggare voro verksamma,
samt de ungefär samtida
domkyrkorna i Viborg och Ribe (se
ill. till dessa ord). Kring
domkyrkorna uppväxte ett stort antal
landskyrkor, ofta påverkade av
domkyrkans arkitektur, stundom
dock, som de för Bornholm
karaktäristiska rundkyrkorna (se
Rundkyrka och ill. till
Bornholm), med förebilder
på annat håll. Med teglet, som
infördes i Norden under 1100-t:s
senare hälft, inkommo nya, efter
det nya materialet lämpade
arkitekturformer, mest av nordtyskt
ursprung. En av de tidigaste och
märkligaste tegelbyggnaderna är
kyrkan i Kalundborg (se ill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
