Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dekrement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
De la Gardie
180
stable, Turner, Bonington) samt
barockmästarna, främst
Tinto-retto och Rubens, som visade
honom vägen till den flammande
kolorit, som är nerven i hans
måleri; en resa till Marocko
1832 öppnade hans ögon för
orientalisk färgprakt. D.
hämtade stoff till sina kompositioner
framför allt från de stora
diktverken. Hans första
utställnings-arbete hade till motiv Dante och
Vergilius i underjorden (1822,
Louvre), senare inspirerades han
bl. a. av Byron, Goethe och
Bibeln. Med förkärlek målade han
även stridande djur. Motiv ur
samtidens historia klädde han
gärna i en halvt allegorisk form,
t. ex. Friheten å barrikaden (1831,
Louvre). D. var stolt och
inbunden och gick oförstådd sin egen
väg. Hans efterlämnade brev och
dagböcker tillhöra
konsthistoriens mest givande dokument. I
Nationalmuseum är han
representerad med en målning,
Her-minia hos herdarna (1859). — 2.
Léon D., f. 1865, belgisk
politiker, tillhörande det klerikala
partiet. D., som var
konseljpresident 1918—20, var Belgiens
förste representant vid
fredsförhandlingarna i Paris 1919, där
han energiskt framförde Belgiens
krav på skadeersättning.
De la Gardie [dolaga’rdi],
svensk adlig ätt, friherrlig 1571,
grevlig 1615, härstammande från
den franska adelssläkten
d’Es-couperie i Languedoc. — 1.
Pontus D., f. 1520, d. 1585, frih.,
fältherre, riksråd, tog namn efter
familjegodset La Gardie; gick i
dansk krigstjänst och deltog i
kriget mot Sverige 1563. Vid
erövringen av Varberg 1565
tillfångatagen, övergick han i
svensk tjänst. Ledde från 1580
kriget mot ryssarna i Liv-
Jakob De la Gardie. Kopparstick av
J. Falck.
land, blev ståthållare i Estland
och Livland samt genomförde
stillestånd med Ryssland (1583).
D. var gift med Johan III:s
illegitima dotter Sofia Gyllenhielm.
—- 2. Jakob Pontus son
D., d. 1652, den föreg:s son,
greve, fältherre, riksmarsk. Efter
militär utbildning under Karl
IX :s krig i Livland (försvaret
av Wolmar mot polackerna
1601) samt hos Morits av
Ora-nien, erhöll han år 1609
uppdraget att leda den svenska
hjälpaktionen för ryske tsaren Vasilij
Sjujskij mot de av polackerna
understödda upproriska (”de
falska Dimitrijerna”). 1610
inryckte D. med de förenade
svenskryska härarna i Moskva; sedan
inre misshälligheter uppstått
bland ryssarna, lämnade han
staden s. å. för att undsätta det av
polackerna belägrade Smolensk
men, övergiven av sina
legotrupper och bundsförvanter, led han
nederlag vid Klusjino. D. åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
