- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / III. Dalou-Finland /
301-302

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dictamnus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

301

Dictamnus—Dididae

302

växter med i regel tvä hjärtblad.
Jfr Mon oco ty ledone ae.

Dicta’mnus, se D i p t a m.

Dictionnaire [diksiånä’r], fr.,
ordbok, lexikon.

Dictyogra’ptus 1. D i c t y o
-n e’ m a, en graptolit, ledfossil i
en avdelning i undre
graptolit-skiffern i undersilur i
Skandinavien, England och i länderna s.
om Östersjön.

Dicya’n, se C y a n.

Didakti’k (grek, didaktike’),
undervisningslära, lärodikt. —
Dida’ktisk, undervisande,
sedelärande.

Dide’lphys, se
Pungråttor.

Diderot [didrå’], Den is, f.
1713, d. 1784, fransk författare
och filosof. Genom studiet av
Bayle samt den engelska
em-piristiska filosofin och
naturvetenskapen fördes D. till en
radikalt naturalistisk
världsåskådning. I den mot Pascal riktade
skriften Pensées philosophiques
(1746) är han ännu deist, men i
Lettres sur les aveugles (1749)
och dialogen Le réve de
d’Alem-bert (1769) har hans uppfattning
utvecklats i panteistisk riktning.
D. bestrider möjligheten att
härleda det psykiska ur en
samverkan av materiella faktorer och
anser, att materien själv måste
tänkas som besjälad. I sin
moralfilosofi utvecklade D.
uppfattningen av sedligheten som
oberoende av religionen.
Huvudparten av D:s filosofiska
författarskap är nedlagd i den stora
en-cyklopedi (se d. o.), som han
jämte d’Alembert m. fl. utgav.
I sin verksamhet som
litteratur-och konstkritiker stod D. under
engelskt inflytande. Det
klassicistiska dramat, som vid denna
tid urartat till konventionell
deklamation, fick i honom sin förste

Denis Diderot. Målning av L. M.
van Loo.

motståndare. Hans egna
dramatiska alster, Le fils naturel
(1756) och Le pére de famille
(1758), äro försök att på fransk
botten omplantera det
moraliserande borgerliga engelska
skådespelet. Med sina kritiska
uppsatser om konst, de s. k. Salons,
grundläde D. den franska
konstkritiken. 1773 företog D. en
resa till Petersburg för att
besöka Katarina II, vilken
frikostigt säkerställt hans ekonomi.
På vägen besökte han Holland,
som han skildrade i en utmärkt
resebeskrivning. — Ehuru som
tänkare ej i djupare mening
originell har D. dock genom sin
mångsidighet och djärvheten i
sina idéer, utövat ett vittgående
inflytande på eftervärlden. —
Jfr Y. Hirn, Diderot (1921).

Didi’dae, en fam. utdöda,
mycket storväxta Duvfåglar utan
flygförmåga, med rudimentära
vingar och stjärt samt stor, i
spetsen krökt näbb. D r o n t e n,
Di’dus cuculla’tus (1. ine’ptus),
var allmän på Mauritius och
Maskarenerna under 1500-t. men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/3/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free