Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dictamnus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Dido—Didyma
304
Dididae. Dront. C:a 75 cm. hög.
utrotades i slutet av 1600-t.
Kroppen var klumpig, benen
korta. Rygg askgrå, vingar ocli
stjärt gulvita, bröstet vitaktigt.
— Solitären, Pezo’phaps
solita’rius, levde på Rodriguez till
slutet av 1700-t. Hanen brungrå,
honan brunaktig med vitt bröst.
Di’do 1- E 1 i s s a, syster till
konung Pygmalion i Tyros,
grundade enligt sagan Kartago. För
att undgå giftermål med en
konung Jarbas skall hon ha
bränt sig själv på bål. Vergilius
har en annan version av sagan.
Se A e n e a s.
Didot [didå’], fransk
boktryckarsläkt, härstammande från
Fr ang ois D., f. 1689, d. 1757.
Hans son F r a n g oi s A m
-broise D., f. 1730, d. 1804, är
uppfinnare av de gjutna ”stegen”
(utslutningsmaterial av större
format) och göt vackra
antikva-snitt. — Firman, som ännu äger
bestånd under namn ”Firmin
Didot & C:ie”, är av betydande
omfång och har anseende som
en av Frankrikes förnämsta.
Didrik (Dietrich) av
Bern, en av den tyska
sagodiktningens förnämsta gestalter,
medelpunkten i östgoternas
hjältesagor. Fördriven från sitt
rike i Italien, måste han fly till
Ungern och vistades där vid
konung Etzels hov, tills han
återvann sitt rike. D:s populära
hjältegestalt har sedermera även
satts i förbindelse med andra
sagokretsar, bl. a.
nibelungen-sagan. — På nordiskt område
var D. även välbekant, som bl. a.
inskriften på Rökstenen visar.
Av senare datum (fr. 1200-t:s
mitt) är Didrikssagan, en
i Bergen nedskriven roman om
D., huvudsakligen grundad på
lågtyska traditioner och
folkvisor. — Den historiska
bakgrunden till D:s gestalt är
östgöta-konungen Teoderik den store,
som hade sitt residens i Verona,
vilket under medeltiden på tyskt
språkområde kallades Bern.
Didrik den lycklige, se
01-denburgska huset.
Didrikssagan, se Didrik.
Didring, Ernst, f. 1868,
författare, tjänsteman i
järnvägsstyrelsen till 1914; har
framträtt med en rad skådespel, ofta
med aktuella ämnen (Högt spel,
Elna Hall, Råttfällan, Fången,
Pension Bellevue m. fl.), samt
berättelser och romaner, av vilka
främst märkes Malm, som
skildrar kolonisationen i Lapplands
malmfält (3 bd 1914—19). Ordf,
i Sveriges författarförening 1915
—20 och från 1923.
Didu’nculus, se Tandduva.
Di’dus, se Dididae.
Didy’m, av K. G. Mosander
införd benämning på en, såsom
man trodde, enhetlig, sällsynt
jordmetall. Auer v. Welsbach
visade 1885, att D. består av
(minst) två metaller, n e o d y m
och praseodym. Se
Sällsynta jordmetaller.
Di’dyma, Apollontempel och
orakel utanför Miletos, Mindre
Asien. Det gamla templet
förstördes av perserna i början av
400-t. f. Kr. och Kanakos’
berömda Apollonbild bortfördes till
Persien. Templet återuppbyggdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
