Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diervilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Dies irae—Diet
312
motorerna dubbelt verkande.
Kolvkylning med vatten 1. olja
måste begagnas vid alla större,
i synnerhet vid tvåtakts- och
dubbelt verkande motorer. Då
man ej gärna använder större
cylinderdiameter än 800 mm.,
vilken motsvarar en effekt av 250
å 300 HK per cylinder, måste
cylinderantalet göras stort,
vanligen = 8, vid D. för stora
kraftbelopp. De kraftigaste
8-cylind-riga långslagsmaskinerna av
fyr-taktstyp ha en effekt av 3,000
indicerade HK vid en hastighet
av 85 varv per min. I vissa
motorer arbeta två kolvar åt
motsatt håll i samma cylinder, denna
typ arbetar i övrigt som
två-taktsmotor utan inblåsningsluft.
— Rörelseriktningen hos
fartygs-dieselmotorer kan omkastas med
hjälp av komprimerad luft. —
D. tillverkas i Sverige av a. b.
Atlas-Diesel, Stockholm, a. b.
Bofors, Bofors, Sv. a. b.
Nobel-Diesel, Nynäshamn, a. b.
Göta-verken, Göteborg, och Eriksbergs
mek. verkstads a. b., Göteborg.
Ledande firma i utlandet är
Bur-meister & Wain, Köpenhamn.
Di’es i’rae, lat. ”vredens dag”,
en efter begynnelseorden
uppkallad latinsk hymn över yttersta
domen, förf, av
franciskanmun-ken Tomas av Celano (d. omkr.
1255). Den ingår i den katolska
dödsmässan och har tonsatts av
bl. a. Palestrina, Mozart (i
Re-quiem) och Cherubini. Jfr Nya
Psalmer (1921) n:r 664.
Di’esis (grek.,
genomsläpp-ning), fordom en delning av
toner, t. ex. ett halvt, tredjedels,
fjärdedels tonsteg, numera
skillnaden i svängningstal mellan två
närliggande enharmoniska toner,
t. ex. mellan aiss och b, fiss och
gess. ■
Diesterweg [di’sterve^],
Friedrich Adolf
Wilhelm, f. 1790, d. 1866, tysk
pedagog; 1832—50 föreståndare
för stadsskoleseminariet i Berlin.
D., som verkade för en
skolreform i Pestalozzis anda, har haft
stor betydelse för den tyska
folkskolans utveckling. Med
Berlin-seminariet förband D. en
övningsskola. På hans initiativ
till-kommo de s. k.
Pestalozziföre-ningarna.
Die’t (fr. diéte, av grek.
di’aita, levnadsordning), med
hänsyn till hälsans krav ordnat
levnadssätt i avseende på föda,
andlig och kroppslig
sysselsättning m. m., ur medicinsk
synpunkt i avseende på födans
mängd och beskaffenhet samt
måltidernas anordning. På
grundval av senare årtiondenas
upptäckter inom den fysiologiska
kemin har utarbetats rationell
dietisk behandling av ett stort
antal sjukdomar och sjukliga
tillstånd. Vid alla dietkurer bör
hänsyn tagas till den sjukes
smak, vanor och ekonomi. Vid
avmagringskurer inskränkes
kalorimängden (se vidare
Fettso t). Vid gödande D. ökas
densamma, lämpligen genom tillsats
av fet grädde, som håller 25 %
fett och i allmänhet tåles upp
till 250 gr. om dagen, vilket ger
62 gr. fett, d. v. s. 576 kg. kol.
Vid feber ges lättsmält (helst
flytande) föda, ss. mjölk, ägg,
fisk. Mot njursjukdomar
användes laktovegetabilisk D. (mjölk,
mjölmat, gröt, frukt) 1. Vidals
saltfattiga D.; mot sockersjuka
animalisk föda med inknappning
av kolhydrater; vid gikt och
reumatism inskränkes purinhaltiga
födoämnen, ss. kaffe, te,
choklad, kött, vilt, buljong. — Av
största betydelse är D. vid
behandling av lungsot, mag- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
