Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Differentiering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Differera—Diffust ljus
320
las sålunda olika celltyper, ss.
nerv-, muskel-, körtelceller, var
och en med sin speciella funktion
(histolo’gisk D.). — Geol.
Med D. 1. differentiatio’ n
förstås uppdelningen av ett
ursprungligen homogent magma i
partier av sinsemellan skiljaktig
kemisk och mineralogisk
sammansättning. — Mat em.
Härledning av en funktions derivata 1.
derivator. Se
Differential-ka 1 k y 1.
Differe’ra, se Differens.
Diffici’1 (fr. difficile), svår,
kinkig.
Diffo’rm (fr. difforme),
vanskaplig, vanställd.
Diffraktio’n (av lat.
diffri’n-gere, sönderbryta), ljusets
böjning. Om ljusstrålar från t. ex.
en båglampa få gå igenom ett
mycket fint hål i en för övrigt
ogenomskinlig skärm, blir den
bild av hålet, som kan uppfångas
på en annan längre bort uppsatt
skärm, större och i kanterna
mera otydlig, än den skulle
blivit, om ljuset fortplantat sig
fullt rätlinigt. D., som först
påvisades av Grimaldi 1665, fick
1826 sin förklaring av Fresnel,
som därvid utgick från H u y
-gens’ teori (se d. o. och
Ljus). Med D. är ett annat
fenomen förbundet, nämligen
interferens (se d. o.). Genom
D. och interferens kan ett
spektrum, ett s. k. böjnings-,
gitter- 1.
diffraktions-spektrum erhållas. För detta
ändamål begagnas s. k. d i f
-fraktionsgitter, försilvrade glasskivor 1. konkava
metallspeglar, försedda med ett stort
antal (vanl. 500 per mm.) på
lika avstånd från varandra
dragna ritsar, genom vilka ljuset
uppdelas i en mängd smala,
parallella strålknippen.
Diffunde’ra, sprida åt olika
håll.
Diffu’s (lat. diffu’sus),
utbredd, vittsvävande, icke tydligt
begränsad.
Diffusio’n (av lat. diffu’ndere,
utbreda), gasers och vätskors
självständiga blandning med
varandra. Om ett kärl med koldioxid
sättes i förbindelse med ett kärl
med vätgas, blanda sig gaserna så
småningom, även om kärlet med
den lätta vätgasen ställes högre
än kärlet med koldioxid, som är
omkr. 22 gånger tyngre än väte.
D. sker, även om gaserna äro
skilda åt av en porös hinna.
Diffusionshastigheten är då
beroende av gasernas
molekylarvik-ter, så att lätta gaser diffundera
hastigare än tunga. — Om en
lättare vätska, t. ex. vatten,
försiktigt hälles över en tyngre,
t. ex. kopparvitriollösning, i ett
kärl, bildas en skarp gräns
mellan vätskorna. Efter en tid har
dock vattnet blivit blåfärgat och
gränsytan flyttat sig högre upp
i kärlet. Detta visar, att de båda
vätskorna blandat sig med
varandra, trots att
kopparvitriol-lösningen är tyngre än vattnet.
— D., som beror på molekylernas
rörelser, sker hastigare vid högre
temperatur än vid lägre. Jfr
Dialys och O s m o s.
Diffusio’nsbatteri, D i f f u
-sio’nsmetod, se
Sockertillverkning.
Diffu’st ljus (av lat. diffu’sus,
utbredd). Att föremål, som ej äro
utsatta för direkt ljusbestrålning,
ändå kunna iakttagas, d. v. s.
ändå bliva belysta, beror på att
ljuset reflekteras pch brytes i alla
riktningar av de direkt belysta
föremålen, av luften och
luftpartiklarna. Ljuset blir därigenom
mer 1. mindre likformigt fördelat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
