Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dispensär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
Dispensär—Disputation
370
meddelad befrielse från viss
bestämmelse i gällande författning,
t. ex. befrielse från avläggandet
av akademisk examen för
inträde i ämbete, för vars erhållande
dylik examen författningsenligt
fordras. — D i s p e n s e’ r a,
bevilja en eftergift, befria.
Dispensä’r (fr. dispensaire,
”klinik”, av dispenser, utdela),
upplysnings- och understödsbyrå
för bröstsjuka, närmast av
lungtuberkulos lidande, där de erhålla
råd samt materiellt understöd,
ss. spottkoppar för
upphostning-arnas oskadliggörande,
sängkläder, reparation av bostaden,
ven-tilationsfönster, födoämnen. D.
föranstaltar de sjukas
överflyttande till sanatorier samt
ut-ackordering av barn från tuber
-kulösas hem för att skydda dem
för smittan.
Dispensärverksam-heten är ett viktigt komplement
till sanatoriebehandlingen genom
sin förebyggande behandling och
därigenom att den når ett vida
större antal personer, friska och
sjuka, än sanatorierna. Särskilt
skolad personal användes,
framför allt läkare och
dispensärsköterskor, men även särskilt
utbildade sjukbesökare av samma
samhällsklass och t. o. m. yrke
som de sjuka. Den första D.
öppnades i Edinburgh 1887, men
rörelsen vann sin egentliga
spridning genom Albert Calmette, på
vars föranstaltande D. öppnades
i Lille 1891. Dispensärrörelsen i
Sverige tog sin början i stad
(Uppsala) 1905, på landsbygden
(Neder-Luleå skn) 1906. F. n.
finnas i vårt land nära 200 D.,
spridda över hela landet. Deras
samfällda utgiftsstat uppgick för
år 1921 till nära 1,575,000 kr.,
tillskjutna av landstingen,
staten, Svenska nationalföreningen
mot tuberkulos, kommunerna,
landsföreningar och enskilda
givare.
Dispersio’n (av lat. dis, isär,
och spa’rgere, sprida), spridning.
— Fys. Färgspridning. Om
strålar av vitt ljus genomgå t. ex. ett
glasprisma, uppdelas de i sina
färgkomponenter. Uppfångas de
spridda strålarna på en skärm,
erhålles en bandformad,
regn-bågsfärgad bild, ett spektrum.
— D. beror på olikheter i
brytningen hos de olika strålar,
varav det vita ljuset är sammansatt.
D. är även beroende av det
brytande ämnet; genom tunna,
kil-formade metallblad av platina,
järn, nickel 1. vismut brytas
färgstrålarna delvis i annan ordning
(an om al D.) än genom ett
glasprisma. Jfr Ljus, L j u s
-brytning Och Prisma. —
Matem. Hos n stycken tal är D.
den med n dividerade summan av
kvadraterna på deras avvikelser
från deras medeltal. — Kem. Se
Kolloider.
Dispone’nt (av lat. dispo’nere,
ordna), chef för större
industri- eller affärsverksamhet.
— D i s p o n e’ r a, råda, förfoga
över, anordna, göra upp plan för;
d i s p o n e’ r ad, ordnad, hågad
för, med anlag för. — D i s
pott i’ b e 1, som står till förfogande.
— Disponibilite’ t,
tjänstefrihet (t. ex. inom svenska
utrikesdepartementet) med
skyldighet att tjänstgöra i händelse av
behov. — Dispositio’ n,
anordning, plan, utkast med
angivna huvudpunkter; anlag,
mottaglighet (för viss sjukdom).
Disproportio’n, brist på
jämvikt med avseende på
måttförhållande, brist på symmetri.
Disputatio’n (av lat.
disputa’re, avhandla, tala för 1. emot),
offentligt meningsutbyte ang.
vissa uppställda påståenden, teser 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
