Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dispensär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Dispyt—Diss-iss
372
ang. en vetenskaplig avhandling.
I äldre tid voro D. mycket
vanliga vid alla högre läroanstalter.
De höllos på latin — teserna
(avhandlingen) voro hämtade ur
klassiska verk eller författade av
en professor. — Enligt 1916 års
statuter tillkommer rättigheten
att vid universitet utgiva och
offentligen försvara
disputations-avhandling sökande till
akademisk lärarbefattning eller den,
som vid universitetet vill vinna
anställning som docent, så ock
licentiat, som vill vinna
doktorsgrad, samt sökande till
lektorsbefattning vid allm. läroverk.
Opponenterna (granskarna)
bruka vara tre, av vilka den förste
utses av den fakultet, dit ämnet
hör, de andra väljas av
respon-denten (författaren-försvararen) ;
tredje opponentens inlägg är
numera blott en skämtsam parodi
på de föregåendes. Extra
opposition från åhörarna är ock
tilllåten. D. anordnas även av
Stockholms och Göteborgs högskolor
samt Karolinska institutet. —
D i s put e’r a, hålla en D.;
tvista.
Dispy’t (fr. dispute), ordstrid,
skarpt meningsutbyte.
D’Israeli [disroiTi 1. didriTi],
1. Isaac D., f. 1766, d. 1848,
engelsk litteraturhistoriker, av
rik italiensk-judisk familj.
Riktade genom sina arbeten, av vilka
Curiosities of literature (1791—
1834) är mest känt,
uppmärksamheten på förut obegagnat
källmaterial. — 2. Benjamin
Disraeli, se B e a c o n s
-f i e 1 d.
Diss, den medelst ett kors ($)
en halv ton höjda tonen d;
förväxlas enharmoniskt med ess.
Disseke’ra (av lat, dis, isär,
och seca’re, skära), i och för
anatomiskt studium metodiskt
sön
derdela djur- 1. människolik.
Subst, dissektio’n. Jfr O b
-d u k t i o n och Vivisektion.
Disse’nters (eng., av lat.
dis-senti’re, vara av olika mening),
se Främmande t r o s b e
-kännare.
Dissertatio’n (lat.
disserta’-tio), lärd avhandling, som göres
till föremål för disputation.
Disside’nter (av lat.
disside’-re, skilja sig), benämning på
protestanter och reformerta i vissa
länder, särskilt i Polen under
15-, 16- och 1700-t.
Dissimilatio’n (av lat.
dissi’-milis, olik). Fysiol.
Sönderdel-ning (vanligen oxidation) av
ämnen i protoplasman. Vid D.
fri-göres för cellens fortbestånd
erforderlig energi. Jfr
Ämnesomsättning. — Språk v.
Ljudförändring, bestående i två
lika, tätt på varandra följande,
ljuds förändring till två
olikartade, t. ex. nycklar av fsv.
lyklar, ital. Bologna av lat.
Bo-nonia. — Motsats
assimilation.
Dissipa’tor (av lat. dissipa’re,
skingra) 1. g i 11 e r s k o r s t e n,
skorstenskonstruktion, försedd
med radiella öppningar i muren
nära toppen, genom vilka vinden
kan spela in och utsprida röken.
D. avser att minska rökens
skadliga inflytande på vegetationen
och användes förnämligast vid
rostugnar, glasbruk o. d.
anläggningar.
Diss-iss, den medelst ett
dubbelkors (X) två halva toner
Dissipatorskorsten. (T. h. i
genomskärning. )
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
