Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgården ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Djurgården—Djurgårdsstaden
394
ning än nu. En av D:s viktigaste
uppgifter är därför att utreda
den historiska utvecklingen ej
blott av djurens spridning från
sitt ursprungliga
utvecklingscentrum utan även av
kontinenterna. Världsdelar, som nu äro
vitt skilda, måste antagas förr
stått i olika, temporära
förbindelser med varandra genom s. k.
landbryggor. Närmast av
praktiska skäl har jorden
indelats i djurgeografiska regioner
med karaktäristiska (särskilt
däggdjurs- och fågel-) faunor.
N o t o g e’ a: Australien och
Oceanien; N e o g e’ a:
Central-och Syd-Amerika; A r c t o g e’ a,
uppdelad i underavdelningar,
likaledes kallade regioner:
etio’piska: Afrika s. om
Sahara, s. Arabien, Madagaskar;
indiska: Indien, s.ö. Asien,
ostindiska öarna t. o. m. Celebes;
h o 1 a’ r k t i s k a, uppdelad i
nea’rktiska: Nord-Amerika;
pa-lea’rktiska: Europa, övriga delar
av Asien, Afrika n. om Sahara;
a/rktiska: nordpolstrakterna;
anta/rktiska området:
sydpols-trakterna. Se Havsfauna,
Polarländer,
Sötvattens-fauna samt världsdelarnas
djurvärld. Jfr Autokton,
Bipol a r och Relikt.
Djurgården, Kungl.
Djurgården, administrativt område
av Stockholms stad, begränsat i
s.v. av stadens planlagda del, i
övrigt av Saltsjöinloppet till
Stockholm, Lilla Värtan, kanalen
vid Ålkistan och Brunnsviken.
1,270 har. Namnet D. användes
vanl. om s. delen, den genom
D j urgårdsbrunnsviken
och
Djurgårdsbrunnska n a 1 e n avgränsade ön, som
fordom bar namnet Valmunzö
(intill 1800-t. Valdemarsön; 250
har). D., som på 1600-t. blev
kunglig jaktmark, står alltjämt
”under K. M:ts enskilda
disposition” med särskild förvaltning
under riksmarskalksämbetet.
Större delen bibehålies som
skogspark, men stora områden
ha upplåtits för offentliga,
kommunala och enskilda
anläggningar. På ön lät Karl XIV Johan
bygga lustslottet Rosendal, och
på senare tid ha en mängd villor
uppförts. I övrigt märkas
vetenskapliga och kulturella
institutioner, sjukhus, kaserner,
nöjes-etablissemang m. m. Från D. ha
i förvaltningshänseende avskilts
två på området uppvuxna
samhällen, Hjorthagen med
Värta-hamnen och frihamnen samt den
s. k. Djurgårdsstaden på öns
västsida. — Redan på 1600-t. var
D. en omtyckt plats för
huvudstadsbornas friluftsnöjen och har
så förblivit, särskilt de av
Bell-man besjungna nejderna på
Valdemarsön och vid Fiskartorpet.
Djurgårdsstaden kallas en på
Djurgårdsöns (Valdemarsöns)
västsida belägen stadsdel av
Stockholm, ingående i Oskars
församling. Omkr. 1,000 inv.
Uppvuxen på 1730-t. kring Lodsachs
skeppsvarv, har D. bevarat en
synnerligen helgjuten
ålderdomlig prägel.
Gatubild från Djurgårdsstaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
