Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgården ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Djurklou—Djurröd
396
Djurklou [klo], Nils
Gabriel, f. 1829, d. 1904, frih.,
folklorist. Förutom åt en livlig
social och politisk verksamhet
(bl. a. genomdrev han
Hjälmarens sänkning) ägnade sig D. åt
forn- och folkminnesforskning
och utgav ett flertal bidrag till
Närkes språk- och kulturhistoria.
Mest bekanta äro hans Sagor och
äfventyr (1883).
Djurkol erhålles vid
förkol-ning av animaliska ämnen. D.
absorberar lätt gaser,
illaluktande ämnen, färger m. m. och
användes såsom
avfärgnings-medel, t. ex. vid sockerraffinering.
Djurkretsen 1. Zodiaken
(av grek. zo’dion, litet djur), en
från babylonierna härstammande
benämning på ett ekliptikan
omgivande, 16° brett bälte av
stjärnhimmeln, inom vilket solens,
månens och planeternas skenbara
banor befinna sig. Forntidens
astronomer indelade D., från
vårdag jämningspunkten räknat, i
tolv lika stora
zodiakaltec-k e n 1. ”hus”, benämnda efter
närliggande stjärnbilder,
nämligen Väduren, A’riesX),
Oxen, Tau’rus ö), Tvil-
lingarna, Ge’mini (pt fl),
Kräftan, Ca’ncer (HK Q),
Lejonet, Le’o ^), Jung-
frun, Vi’rgo m Vågen,
Djurkretsen i Hatortemplet i Dendera.
Lfbra (£^ Skorpionen,
Sco’rpius (HK TH), Skytten,
Sagitta’rius $j, Stenboc-
ken, Caprico’rnus (^ 5),
Vattumannen, Aqua’rius (&««),
och Fiskarna, Pis’ces (X 5).
Solen befinner sig en månad
inom varje tecken, 21 mars—20
april i Vädurens o. s. v. På
grund av
vårdagjämningspunk-tens precession (se d. o.) är solen
numera 21 mars icke i Vädurens
stjärnbild utan i Fiskarnas.
Djurkult 1. djurdyrkan
förekommer allmänt hos
primitiva stammar men möter
understundom också i vissa former hos
kulturellt mer utvecklade folk.
Från början riktande sig på de i
naturen levande djuren och
framsprungen ur känslan av dessas
överlägsenhet eller egenart i ett
eller annat hänseende (dyrkan
av farliga, listiga, till utseendet
påfallande 1. eljest egendomliga
djur), omfattar D., då
människorna nått ett högre
odlings-stadium, framför allt de med dem
förbundna eller deras liv
uppehållande djurarterna. I alla dessa
fall är det djurarten som sådan,
i vilken en hemlighetsfull makt
bor. Då gudsföreställningen
vidare utvecklats, kvarlever D.
understundom i annan form 1. i
vissa rester: guden inkarneras i
vissa exemplar av ett visst
djursläkte (jfr Apistjuren) 1.
framställes såsom delvis
människa, delvis djur (så de flesta
egyptiska gudarna) 1. får ett
visst djur ss. attribut. D:s
klassiska land äro Indien och
Egypten. Se vidare Totemism.
Djurläkare, se Veterinär.
Djurplågeri, se
Djurskydd sp. 400 f.
Djurröd, socken i Kristianst.
1., jämte Träne pastorat i Lunds
stift. 730 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
