Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djursaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
Djurskydd
400
Djurskydd, en till sin
ursprungliga innebörd
huvudsakligast ideell rörelse, som har till
ändamål att genom upplysning
o. d. väcka intresse för djuren,
deras behov och lidanden samt sinne
för människornas plikter mot
djuren. De första
djurskyddsföreningarna bildades i England i
mitten av 1820-t. I Sverige räknas
rörelsens uppkomst från 1870,
då Strängnäs djurskyddsförening
bildades. Svenska allm.
djurskyddsföreningen tillkom 1875,
Djurvännernas nya förening och
Nordiska samfundet 1882,
Svenska allm. kvinnoföreningen till
djurens skydd 1885 o. s. v.
Djurskyddsföreningarnas antal
uppgår 1923 till 145, spridda över
hela landet. Därtill komma 230
kommunala djurskyddsnämnder.
Flertalet svenska
djurskyddsföreningar sammanslöto sig 1897 till
De svenska
djurskyddsföreningarnas centralförbund för vinnande av större
enhetlighet i arbetet (134
föreningar 1923). — Detta arbete är
inriktat på
upplysningsverksamhet, särskilt bland barn och
ungdom, på åstadkommande av
bättre anordningar vid
djurtransporter, släkt och hästhandel,
fågelskydd, avskaffande av
menage-rier m. m. Genom inspektörer
söka föreningarna vaka över
djurens behandling och vård samt,
där rättelse härutinnan på annat
sätt icke står att vinna, lagligen
beivra förekommande
djurplågerifall. Vidare ha anordnats
kostnadsfria slaktkurser,
utdelats moderna slaktapparater,
uppförts väntstallar vid
järnvägs- och ångbåtsstationer samt
beretts tillfällen till djurens
vattning å gator, torg och landsvägar
m. m. De större föreningarna ha
särskilda kontor, djurskydds-
byråer, där allmänheten kan
få upplysningar och råd i
djurskyddsfrågor. Svenska allm.
kvinnoföreningen till djurens
skydd och Malmö
djurskyddsförening ha i resp. Stockholm och
Malmö upprättat anstalter för
smärtfritt avlivande av mindre
husdjur. Nordiska samfundet har
dessutom till specialuppgift
bekämpandet av det vetenskapliga
djurplågeriet (vi visektionen). -—
Centralförbundets strävanden ha
framför allt gått ut på att genom
lagstiftningsåtgärder motverka
djurplågeriet. Lagstiftningen på
detta område har sitt ursprung i
England. I Sverige straffbelädes
misshandel av djur först genom
en k. förordning av 21 dec. 1857
och sedan i gällande strafflag av
1864, vilken i detta hänseende
skärpts genom flera ändringar.
1921 erhöll den s. k.
”djurskydds-paragrafen” (kap. 18, § 16) sin
nu gällande lydelse. 1921 utkom
även lag om rätt för
polismyndighet att under vissa
förutsättningar och i viss ordning
omhändertaga djur. Vidare
kunna antecknas saxförbudet av
1912, delvis upphävt, samt
mena-geriförbudet av 1916, som dock
tarvar en komplettering. Genom
vinnande av prejudikat på
strafflagstiftningens område har
försökts att motarbeta en del
missförhållanden, såsom olämplig
tjudring vid djurens betesgång
(nickhällning m. m.),
taggtråds-stängsel, kupering av
hästsvansar, vanvård av djuren vid
strejker m. m. — Ett världsförbund
till skydd för djuren och mot
vivisektionen bildades i Paris
1900, och vid dess kongress i
Frankfurt a. M. 1903
överlämnades högsta ledningen av
detsamma för en tid av tre åi’ åt
Nor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
