Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dopfat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Dopparedagen
464
Dopfunt av sandsten. Tryde (Skåne). 1100-t:s slut. — Gottländsk dopfunt av
kalksten. Hulared (Västergötl.). 1200-t:s slut. — Dopfunt av slipad kalksten.
Grödinge (Södermanl.). Daterad 1655.
sig tillhöra brytningstiden
mellan hedniskt och kristet. Senare
dominera de gottländska
fotför-sedda, rikt bildsmyckade
sand-stensfuntarna, inom vilka olika
mästare och skolor kunna
särskiljas (se Svensk konst),
och som bl. a. påverkat samtida
småländska och skånska D.;
Dopängel. Snavlunda (Närke). 1700-t.
bland de senare är den ståtliga
Trydefunten, trol. av en
gottländsk mästare. Från 1200-t:s
mitt framträder Gottlands
inflytande ännu starkare, då därifrån
kalkformiga, bildlösa
kalkstens-funtar exporteras till länderna
runt Östersjön. Denna typ
fortlever i viss mån ännu i de under
1600-t. på vissa håll
förekommande slipade kalkstensfuntarna. De
utländska D. följa i stort sett
samma utveckling som de
svenska; som en säregen typ kan
nämnas de jylländska, med
djurbilder prydda granitfuntarna
från 1100-t. Medeltida
bronsfun-tar förekomma flerstädes (i
Sverige bl. a. i Linköpings
domkyrka), sällsyntare äro träfuntar
(två rikt bildprydda sådana
finnas i Alnö, Medelpad, och Lockne,
Jämtl.).
Dopparedagen, gammalt namn
på julaftonen, härlett av bruket
att denna dag ”doppa i grytan”,
d. v. s. att i det vid julskinkans
kokande erhållna spadet doppa
brödskivor, som sedan förtäras.
Seden härstammar från de
hed-l,niska offermåltiderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
