Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Draken ... - Drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Draken—Drama
494
Dubbeldrakmer från 200-t. f. Kr.
D:s sjöfärder skedde i krigiskt
syfte för att skada Spaniens
sjömakt och besittningar på andra
sidan haven. D. anses som en av
den engelska sjömaktens skapare.
Bland hans geografiska
upptäckter under sjöfärderna märkes
konstaterandet av Eldslandets
önatur. Han påstås även ha
överfört potatisen till Europa.
Draken, stjärnbild på norra
hemisfären.
Drakfiskar, Pega’sidae, en
fam. små fiskar (underordn.
Catoste’omi) med platt kropp,
täckt av benplåtar. Simblåsa
saknas. Huvud med utdraget
nos-parti. Bröstfenor stora, vinglika.
D. kunna, enligt uppgift, sväva
kortare sträckor över vattenytan.
Indiska oceanens och Stilla
havets tropiska delar.
Dra’kma 1- drakme. 1.
Forn-grekiskt silvermynt, 6 o b o 1 e r.
Värde på Solons tid ungefär 71
öre i nuv. mynt. — 2. Den nu
gällande grekiska myntenheten,
100 lepta. Parikurs 72 öre.
Dra’kon, grekisk lagstiftare;
skall enligt traditionen ss.
ar-kont 621 f. Kr. ha låtit utforma
och uppteckna Atens lagar, vilka
blevo beryktade för sin oerhörda
stränghet.
Drako’nisk, sträng, hård,
omänsklig (lag, befallning). Jfr
D r a k o n.
Drakskepp, se Drake.
Drakslinga, äldre (oegentlig)
benämning för ett under
folkvandrings- och vikingatiden
använt ornamentsmotiv.
Draködlor, se A g a m i d a e.
Dram, dramm (av eng.
dram från grek, måttet drakme’),
eg. ”nypa”, sup, snaps.
Drama, diktverk, i vilket
framställes ett händelseförlopp,
omedelbart uppburet av olika
talande och handlande personer.
Estetiken har inom dramat
urskilt många olika arter,
allteftersom det ena eller andra
elementet i dess byggnad är
förhärskande; man talar sålunda om
karak-tärsdrama, där vikten ligger på
skildringen av de handlande
personernas inre egenskaper,
intrigdrama, där händelseutvecklingen
är det väsentliga, sagospel, där
stoffet utgöres av sagomotiv,
o. s. v. Alera allmänt genomförd
är den indelning, som vilar på
själva händelseförloppets
karaktär. Aled utgångspunkt tagen
häri skiljer man på sorgespel
(tragedi) och lustspel (komedi) ;
mellan dessa arter står det på
1700-t. uppkomna skådespelet 1.
dramat i inskränkt mening,
karaktäriserat av att det
innehåller en serie allvarliga
förvecklingar, som föras till ett
lyckligt slut. Vid sidan av dessa
arter må nämnas det under
1800-t:s senare hälft uppkomna
problem- och tendensdramat, där
författaren ställer karaktärer och
händelseförlopp i beroende av en
viss tendens. Den moderna
litteraturen äger emellertid talrika
D., som ej kunna föras till någon
av här nämnda kategorier. —
Viktigast bland hittills
uppställda teorier för D. är den
aristoteliska, vilken i huvudsak
varit bestämmande för såväl
antikens som renässansens
dramatik. Dess grundprincip är
kra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
