Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drivgarn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Drivugn—Drommen
524
växter, ss. vinranka, aprikos-,
persiko-, fikon-, äpple-, päron-,
plommon-, körsbärsträd, drivas i
hus, där de planteras antingen
fritt i jordbäddar och ledas på
spaljé 1. (för att vara flyttbara)
i krukor. Temperaturen hålles
under vintern något över
nollpunkten. ”Väckningen” sker
genom densammas höjande till 10°,
vilken temperatur ej överskrides
under den första växttiden.
Blomväxter drivas i regel i hus;
uppdragning av plantor för
ut-plantering på kalljord sker dock
i bänk. Förvaring i kylhus 1.
nedisning utöver den normala
tiden för uppvaknandet på våren
förlänger vilotiden, varigenom
t. ex. syrener, liljor och
liljekonvaljer kunna erhållas blommande
på senhösten och vintern. Genom
förkortning av vilotiden kunna
blommor fås på senvintern och
tidigt på våren. Tulpan-,
narciss-, hyacint- och crocuslökar
inplanteras i lådor på hösten och
förvaras svalt samt upptagas på
vintern och drivas i hus 1. rum,
till att börja med i mörker.
Förkortningen kan även ske genom
eterisering 1. varmbad,
vilka bägge metoder verka olika
på olika växter. Vid den förra,
numera mindre använda, insättas
växterna i slutna lådor, där en
viss mängd eter får avdunsta.
Efter c:a 2 dygn uttagas de och
drivas på vanligt sätt. Vid den
billigare varmbadmetoden
ned-sänkes plantan före D. i vatten
av 30—35° temperatur under
c:a 12 timmar. På detta sätt
behandlas ofta syrener, liljor och
liljekonvaljer, sedan de på hösten
gått i vintervila.
Drivugn, se Silver.
Drocourt [dråko’r], by i n.
Frankrike, 16 km. n. om Arras.
— Drocourt—Quéantställ-
n ingen [kea’g-], av tyskarna
benämnd
Wotanställning-e n, kallades under världskriget
en bakom den tyska, mot Arras
framskjutna, fronten befintlig
reservställning, som vid Quéant
sammanlöpte med
Siegfriedställ-ningen (se d. o.).
Drog, till
medikamentbered-ning använt råämne ur
växt-(sällan ur djur-)världen. Numera
förarbetas D. vanl. genom på
kemisk väg verkställd utdragning
av dess verksamma
beståndsdelar. Jfr Farm ak ogno si
och Extrakt.
Dro’gden, inlopp till Öresund
söderifrån, beläget inom danskt
territorialvatten mellan Saltholm
och Amager. Djupet i segelleden
uppgår till 6,2 m.
Droit [droa’], fr., rätt,
rättsvetenskap.
Dröme [dråm], departement i
s.ö. Frankrike, på Väst-Alpernas
lägre sluttningar fram till Ehöne.
Vinodling och sidenfabrikation
äro huvudnäringar. 265,000 inv.
Dromedar, se K a m e 1 d j u r.
Dro’mmen, fjälltopp bland
Oviksf jällen, v. - om Storsjön i
Jämtland, 1,140 m. Vid foten av
D. ligger Bydalens fjällkurort
(600 m. ö. h.). Genom D: s kamm
går en i klippan djupt nedskuren
ränna, ”Dromskåran”, vilken
Drömmen. Dromskåran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
