Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dromopetard ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Dromopetard—Droska
526
uppkommit vid den
katastrofar-tade urtappningen av en av
inlandsisen dämd sjö vid slutet av
istiden (se Isdämda sjöar).
Dromopeta’rd, se
Hastig-hetskontrollapparater.
Dront, se Dididae.
Droppar, populär benämning
på flytande medikamenter,
särskilt klara lösningar, som
intagas 1. anbringas droppvis.
Härtill användes d r o p p f 1 a s k a,
flaska med inslipad glaspropp,
försedd med en ränna, genom
vilken vätskan rinner droppvis vid
viss ställning av proppen. Yttre
medel, ss. ögondroppar, drypas
bättre medelst pipett.
Droppe, en vätskemassa, som
sammanhålles av ytspänningen.
Denna strävar att giva vätskan
minsta möjliga yta. Påverkas ej
D. av yttre krafter, blir formen
rent sfärisk (t. ex. en oljedroppe
i en spritlösning av samma spec.
v. som oljan, en fallande D. i ett
lufttomt rum). En i luft fallande
D. antager sådan form, att denna
erbjuder minsta möjliga
motstånd mot luften. Får en D.
bildas hängande, tillväxer den, tills
vikten av D. överstiger
ytspänningen, då D. avsnöres och faller.
Vatten bildar de största
dropparna; genom att droppa vatten
ur halsen på en medicinflaska
fås 9 å 10 D. per kbcm.
Droppflaska, se Droppar.
Droppmossa, se B a r b u 1 a.
Droppnäsa, anordning på
undersidan av utskjutande lister
o. d. på yttersidan av murar. D.
begränsas inåt muren av en
hål-käl, som hindrar regn- och
smältvatten att följa stenen in till
muren och intränga i fogen.
Droppspets, den ofta långt
utdragna bladspetsen hos många
tropiska växter. D. anses tjäna
Droppstensbildningar. Adelsberggrottan.
till att avleda regnvattnet från
bladytorna.
Droppsten, istapplika
avsättningar av kalciumkarbonat,
förekommande i grottor i
kalktrakter. Kolsyrehaltigt grundvatten
löser kalkstenen, men vid
utträdet i luften i grottans tak avges
så småningom koldioxiden,
varvid kalken avsättes dels på
droppstället såsom en alltmer
tillväxande, hängande tapp,
stalaktit, dels på marken,
där en kägellik upphöjning, s
tala g m i t, bildas. Så småningom
kunna de båda bildningarna
mötas och förenas till en pelare;
intill varandra sittande stalaktiter
kunna sammanväxa till
draperi-liknande bildningar. Den mest
bekanta droppstensgrottan är
Adelsberggrottan i Krain. D. är
vanligen vit till färgen och har
kristallinisk struktur.
Droppstensvalv, se Val v.
Dro’sera, se S i 1 e s h å r.
Droska, urspr. ett ryskt
fyr-hjuligt åkdon med på fjädrar
upphängd, öppen vagnskorg.
Numera benämning på fyrhjuliga
åkdon med sufflett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
