Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dudley ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Dudley—Dufferin
566
niskokännedom; värdet av
hennes många romaner minskas dock
av deras oproportionerliga
omfång och frasrika stil. På det
senare 1800-t:s litteratur har hon
utövat ett ej ringa inflytande.
Dudley [da’ddli], stad
bildande eget grevskap i mell. England,
13 km. n.v. om Birmingham i ett
stort gruvdistrikt med kol- och
järngruvor. Järnverk och
maskin-verkstäder. 57,000 inv.
Dudley [do’ddli], se L e i c e s
-ter och Northumberland.
Duell (fr- duel, lat. due’llum,
strid mellan två), tvekamp,
envig; en mellan två personer efter
avtal företagen strid med vapen.
Orsaken till D. är i regel
ärekränkning. Duellanterna utse
vanligen vardera ett lika antal
s. k. sekundanter med
uppdrag att uppgöra om tid och plats
för D., uppmäta avståndet, inom
vilket D. skall försiggå (m e n
-sur), samt tillse, att gängse
regler iakttagas. D. sker vanligast
med pistol 1. värja, och den
utmanade har rätt att välja vapen.
Vid D. med skjutvapen skjuta
antingen båda på en gång på
kommando av en av
sekundan-terna eller också har den
utmanade privilegium att skjuta först
men också skyldighet att kvarstå,
tills den andre skjutit. Numera
äro D. överallt förbjudna men
förekomma det oaktat i flera
länder. I Sverige stadgades straff
för D. först genom det 1662
utfärdade Duels Placatet,
som dock endast gällde
ridder-skapet och adeln, krigsbefälet och
dess vederlikar. 1861 utfärdades
en misshandelsförordning, vilken
i huvudsak innehöll de nuvarande
bestämmelserna om D., som
återfinnas i Strafflagen 14 kap. — I
den äldre germanska processen
förekom envig som ett lagligt
bevisningsmedel — första gången
stadgat i en lag av konung
Gun-dobad (470—516) — och omtalas
även i de nordiska sagorna under
olika benämningar, bl. a. h o 1 m
-gång (se d. o.), samt i
Hedna-lagen och i ett tillägg till 1607
års upplaga av Upplandslagen.
Due’nna (sp. duena [doä’nja],
biform till dona; se Don), äldre
dam, som har uppsikt över en
ung flicka; sällskapsdam,
”förkläde”.
Dueodded, Bornholms
sydspets. Fyrtorn.
Duero [doä’rå], sp., 1. D our o
[då’jro], port., flod på
Pyre-neiska halvön, upprinner i Gamla
Kastiliens bergstrakter, bildar
på en sträcka gräns mellan
Spanien och Portugal samt mynnar
inom sistnämnda land i Atlanten.
D. awattnar Leons och Gamla
Kastiliens högslätter i Spanien.
Den är endast i sitt nedersta lopp
segelbar. Längd 780 km.;
flodområdets areal 97,760 kvkm., varav
c:a 1/i inom Portugal.
Due’tt (ital. due’tto, du’o),
tonstycke för två röster 1. två
lika instrument. — Duett i’no,
liten duett.
Dufay 1. Du Fay [dyfä’],
Charles Frangois de
Cisternay, f. 1698, d. 1739,
fransk fysiker, upptäckte 1734
skillnaden mellan glas- och
hartselektricitet och kan anses som
grundare av den dualistiska
elek-tricitetsteorin. Se
Elektricitet.
Duff [deff], Alexander, f.
1806, d. 1878, skotsk missionär,
huvudsakligen verksam i Indien,
där han grundade skolor, i vilka
infödingarna på kristen grund
skulle erhålla högsta möjliga
utbildning.
Dufferin [da’fforin],
Frede-rick Temple Hamilton-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
