Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyrhólar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Dyrssen—Düsseldorf
620
Düsseldorf. Konstakademin.
Dyrssen, till Sverige på 1800-t.
inflyttad holsteinsk släkt. 1.
Gerhard D., f. 1854,
landshövding i Värml. 1. 1901—21.
D., som först var sjöofficer, var
1898—1901 sjöminister. — 2.
Wilhelm D., f. 1858, den
föreg:s broder, amiral, inspektör
för flottans övningar till sjöss
1904—16, sjöminister 1906—07.
D. var under unionskrisen 1905
befälhavare för den vid
västkusten sammandragna
kustflottan. Han har varit ivrig
förespråkare för F-båten och gjort
betydande insatser för höjande
av flottans stridsduglighet. —
3. Gustaf D., f. 1858, den
föreg:s tvillingbroder, viceamiral,
chef för marinförvaltningen 1910
■—-20, led. av ett flertal
sjömilitära utredningar. Avgick liksom
D. 2 ur aktiv tjänst 1923.
Dyrtid, tid av höga priser. D.
kan bero på varuknapphet 1.
penningöverflöd 1. bådadera. Se
Prisstegring. — D
yrti d s ti i 1 ä gg, se Lön.
Dyrön, Stora D., ö i
Bohuslän s. om Tjörn. Fiskehamn.
Dys-, grek, prefix med
betydelse av svårighet, brist 1. smärta,
överhuvud felaktighet, återfinnes
i många sjukdomsnamn, ss. d y s -
fagi’ (av grek. fagei’n, äta),
svårighet att svälja, d y s m e
-norré (av grek, men, månad,
och rein, flyta), smärtsam
reglering, d y s p e p s i’ (av grek.
pe’ptein, smälta), försvårad
matsmältning, etc. -—- Dysenteri’
(av grek. e’nteron, tarm), se
Rödsot. — Dyskrasi’ (av
grek. kr a’sis, blandning), dålig
sammansättning av kroppens
vätskor, enl. äldre uppfattning
en viktig sjukdomsorsak.
Dü’sseldorf, stad i
Rhenpro-vinsen, Preussen, på högra
Rhen-stranden inom Ruhr-distriktet.
D. består av en äldre stad med
trånga gator och åldriga
byggnader samt ett antal nyare
stadsdelar, tillkomna huvudsakligen
efter industrins uppblomstring.
I D. finnes en berömd
konstakademi, som även spelat en roll i
den svenska konsthistorien (se
Dü ssel dor f skol an). I våra
dagar är D. i främsta rummet
en industristad med stor
järn-och textilindustri, bryggerier,
brännerier m. m. Fem bangårdar.
Flodfart på Rhen, över denna
flod leder vid D. en väldig
spannbro med befäst brohuvud.
410,000 inv. — D., som blev stad
1288, var residens för hertigarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
