Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Düsseldorfskolan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Düsseldorfskolan—Däck
622
av Berg till 1609. Efter växlande
öden blev D. 1806 huvudstad i
det napoleonska storhertigdömet
Berg, som 1815 uppgick i
Preussen.
Düsseldorfskolan, en grupp
svenska målare, som på 1850—
70-t. studerade vid konstakademin
i Düsseldorf och för längre 1.
kortare tid slogo sig ned där. De
målade framför allt folkscener,
interiörer av bond- och
fiskarstugor o. s. v. Utmärkande för
skolan är det berättande,
anekdotiska elementet. Till dess
främsta medlemmar hörde A.
Jernberg, K. D’Uncker, B.
Nordenberg, F. Fagerlin och V.
Wal-lander.
Dyti’scus, se Dykare.
Dy’veke, holl. ”lilla duva”, f.
1491, d. 1517, Kristian II :s
älskarinna, dotter till S i g b r i t
W i 11 u m s d a 11 e r (se d. o.).
D:s öden ha behandlats av
dramatiker och skalder, bl. a.
Drachmann (Dyvekes Sange med
musik av P. A. Heise).
Dyvelsträck (av ä. nsv. dyvel,
djävul, och träck), Gu’mmi
re’-sina A’sa foe’tida, förr använt
medel mot nervsjukdomar,
särskilt hysteri. D. utgöres av
mjölksaft från de persiska örterna
FFrula A’sa foe’tida och Fe’rula
na/rtheæ (fam. UmbelWferae) och
har fått sitt namn på grund av
den stinkande, lökliknande lukten
och den vidriga smaken.
Dy vika (holl. deuvik,
tunn-tapp), propp, som tätar det hål
i bottnen på småbåtar, genom
vilket vatten uttappas vid
upphissande 1. uppdragning pä land.
D., som består av en träplugg 1.
en vingskruv, skall enligt lag
finnas till ett antal av två i
varje livbåt.
Dzierzon [sjä’rsån],
Jo-ha n n, f. 1811, d. 1906, tysk
ka
tolsk präst, biodlare, upptäckte
partenogenesen hos bin.
Då, se Galeopsis.
Dådra, C am el i’na sativa, ört
(fam. Cruci’ferae) med ljusgula
blommor, tämligen vanligt ogräs
på åkrar. Odlas stundom för sina
frön, ur vilka pressas olja.
Dådran, kapellförs. till
Rättvik (se d. o.).
Dåliga tider, se Kon j u n k
-turväxlingar.
Dån, se Galeopsis.
Dåre, Dårhus, se
Sinnessjukdomar och Hospital.
Däck (eng. deck, tak,
betäckning) . Skeppsb. Den del av ett
fartyg, som utgör vattentät
begränsning uppåt och avdelar
fartyget i horisontala rum. Ju större
fartyget är, dess flera D. har det
i allmänhet, men även stora
en-däckare förekomma. Lastångare
äro vanligen enkeldäckade (eng.
single deck) ; över h u v u d d ä c
-ket finnes dock ofta ett
skyddsdäck (shelter- 1.
aw-ningdeck). I fartyg för
styckegodslast finnes i allmänhet även
ett undre D. (lower deck).
Oceangående ångare ha ofta ett 10-tal
D. — D. äro i allmänhet
sammanhängande från för till akter men
kunna avbrytas av
nedsänk-ningar, brunnar. Är förliga D.
kort, kallas det back, är
akterdäcket kort, kallas det poop;
längre akterdäck kallas raised
quarter deck. — Det översta
vattentäta D. avser att hindra
vatten att intränga i rummen,
övriga D. äro inlagda av
håll-fasthetsskäl 1. för stuvning av
last. Mindre fartyg (under 60 m.
längd) erfordra vanligen blott
trädäck, större däremot ståldäck.
D. utföras på småbåtar av
späntad tunn furu, som klädes med
segelduk 1. drives, på större båtar
av smala med drevnåt försedda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
