Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dörrstängare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Dörrstängare—Döteber
650
na infällas i vägg 1. dörrsmyg.
De t. ex. i restaurationslokaler
vanliga svängdörrarna äro
upphängda på tappar med
fjäderanordning, som återför D.
till stängt läge. Roterande
vindfångsdörrar, fyra till
ett kors förenade D., som rotera
i ett cylindriskt vindfång, brukas
i livligt frekventerade
affärslokaler. Branddörrar, till
hindrande av eldens spridning från en
lokal till en annan, utföras oftast
av en enkel järnplåt, som nitas
till gångjärnsskänklarna. Bättre
nytta göra dock vanliga,
plåtbe-slagna trädörrar. Åsyftar man
verklig eldsäkerhet, användas
kassaskåpsdörrar. — D. har ofta
erhållit en konstnärlig
utformning. Från medeltiden finnas
särskilt kyrkdörrar med rika
järnbeslag, som bilda en ornamental
1. figural dekoration, stundom
täckande hela D. Reliefprydda
bronsdörrar förekommo även (till
de mest berömda höra biskop
Bernwards till Mikaelskyrkan i
Hildesheim samt Andrea Pisanos
och Ghibertis till baptisteriet i
Florens). Under renässansen och
barocken förekommo i slotten
praktfulla D. med skulpterad L
i inlagt arbete utförd dekoration
(i Sverige äro bl. a.
Tidödörrar-na berömda). Rokokon och empi-
Dös vid Haga. Västergötland.
Portaler ä. Petersenska huset i
Stockholm. Av C. J. Döteber.
ren inordnade framför allt D.
som ett element i en enhetlig
rumskompositon.
Dörrstängare, anordning för
automatisk stängning av dörrar;
består oftast av en spiralfjäder,
som spännes, då dörren öppnas.
För att undvika dörrens hastiga
igenslående brukar man dämpa
rörelsen med en luftcylinder, ur
vilken luften vid stängningen
endast långsamt utpressas.
Dös, en gravbyggnad från
stenåldern, bildad av 4 eller flera
hällar, ställda på kant och
tillsammans uppbärande en större
häll som tak. D:s planform
närmar sig städse cirkeln. En D. står
i regel i en av stensättningar
omgiven jordhög. Jfr
Gång-grift, Hällkista och
Stenåldern.
Dö’teber, Christian
Julius, tysk bildhuggare och
arkitekt, verksam i Stockholm vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
