Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egeisk kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
Egeisk kultur
724
T. v. Kretensisk palatsstilsvas. — T. h.
Senhelladisk(-minoisk) kanna från en
kupolgrav omkr. 1550 f. Kr. (Samma
typ funnen i Mykenes schaktgravar.)
— ej kunnat tolkas. Kult av
palatsets gudamakter — främst
symboliserade genom dubbelyxa
och tjurhorn — dans, boxning
o. d. avbildas på olika föremål.
Palatsen synas även ha varit
betydelsefulla som religiösa
medelpunkter. Berömdast bland
bilderna av livet på Kreta äro
framställningar av
tjurfångst-spel. Under 1700—1400-t. f. Kr.
har den kretensiska konsten
utvecklats allra friast och rikast.
Lergodsmålarna slå sig åter
på dekorationen i mörkt på
ljus botten. Vas- och
freskomå-lare, som dekorerat
palatsrummens väggar, söka tolka naturen
— havets djup, ängarna och
lundarna. Det är denna naturalism,
som kanske främst gjort Kretas
konst berömd i våra dagar. Fynd
och gravmålningar i Egypten
visa, att kretensisk slöjd blev
eftersökt där, då Egypten i och
med nya riket (från 1580) ånyo
träder fram som ledande makt
med stora förbindelser. Den
kretensiska smaken har under denna
period (den senminoiska)
förskjutits hän emot det storslaget
ornamentala, heraldiskt
stiliserade. Såväl fresker som lerkärl
röja detta (”Palatsstil”). Omkr.
1400 ha de kretensiska palatsen
förstörts av okänd anledning, och
vittnesbörden om kretensisk
handel och kretensiskt
kulturledarskap upphöra. — Från omkr.
1600 ha emellertid fastlandet
och öarna åter kommit i livlig
förbindelse med Kreta. Kulturen
har där uppburits av de på
borghöjder härskande furstarna.
Sådana kulturcentra äro
Orkome-nos, Atens akropolis, Tiryns,
Sparta och främst Mykene; efter
denna ort har denna kulturform
fått namnet den mykenska.
Palatsruiner äro ännu icke funna
på fastlandet från tiden före
1400, men gravfynd (främst
fyndet från Mykenes schaktgravar,
gjort av H. Schliemann 1876) röja
tydligt, hur den kretensiska
kulturen omkr. 1600 mötte den
mel-lanhelladiska på fastlandet.
Spridningen av det nya
lergodset och andra slöjdalster visa,
att den kretensiska kulturen
efterhand helt slår igenom.
Fastlandet och öarna ”minoiseras”, ej
blott deras fursteborgar. Men den
mottagna kulturen omformas
dock i viss mån, och man
brukar därför — här liksom i de
föregående perioderna — avskilja
det helladisk-kykladiska och
tala om senhelladisk,
senkykla-disk kultur (= senminoisk).
Utmärkande för fastlandet under
denna tid äro de rika gravfynden
och de ståtliga gravbyggena. Gra-
Senhelladisk keramik från tiden efter
1400-t. f. Kr.
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
