Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egeisk kultur - Egendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Egendom
726
varna äro av två slag, dels
kamrar, inhuggna i klippan, dels
kupolgravar (se d. o.).
Grekland inträdde i handeln i Kretas
ställe. Vittnesbörden om
kreten-sisk handel försvinna, men i
stället möta i Egypten fr. o. m. 1350
rikliga bevis för att handel från
fastlandet, med olja, lergods
o. s. v. nått dit. På fastlandet
hade en särskild lergodstyp
efter hand utbildats. Denna
keramik har utom i Egypten
påträffats i stor myckenhet i Tröjas
sjätte stad. Den
fastlandsgre-kiska keramiken har vidare
spritts längs Mindre Asiens kust.
I en grav i Mykene från 1400—
1200 har ett motsvarande bevis
på förbindelse med Mindre Asien
påträffats: en sten med hettitisk
skrift. Handeln har ock gått
mot väster, ty på Sicilien har
”mykensk” keramik påträffats.
På fastlandet har denna kultur
satt tydliga spår efter sig i
betydande byggen. Storartade
palats och borgar ha uppförts. Av
de senare äro Tiryns’ och
Myke-nes med dess ”lejonport” (se ill.
till Byggnadskonst sp. 827
f., och Mykene) de mest
berömda. Själva palatsen uppfördes
i kretensisk stil men med många
särdrag — hallar med
centralhärd (megarontyp, se Bostad
sp. 382), fresker med mera
krigiska ämnen än de kretensiska
o. s. v. I synnerhet framstå
dessa bergfästen från tiden efter
1400 i tydlig motsats till de
öppna kretensiska palatsen och
deras städer. Fastlandets
dräkter och skriftsystem visa ock
tydlig särprägel. — Omkr. 1100
f. Kr. ha dessa
bronsålders-kulturcentra våldsamt upplösts.
Järnåldern bröt in med
katastrofer, som vi ej känna, men vilkas
verkningar ligga i öppen dag (jfr
Protogeometrisk keramik. (Nat. mus.)
Grekland, Historia). I den
folksång och saga, som omkr. 800
gåvo de homeriska sångarna
deras ämnen, har emellertid ett
minne av den gångna, ”guldrika”
kulturtiden och dess huvudorter
bevarats. I religionen är i många
fall arvet från den
minoisk-mykenska bronsålderskulturen
påtagligt. Inom keramiken kan man
se, huru teknik, form, färg o. s. v.
övertagits från denna kultur,
ehuru stilen blir ytterst torftig
(eftermykensk stil, ofta kallad
protogeometrisk). Trots förfallet
under den tidigare järnåldern
bevarades sålunda en del
kulturelement från den minoiska tiden
till Greklands blomstringstid. —
För utgrävningarnas historia se
Evans, Schliemann och
W i d e.
Egendom, rätt av
förmögen-hetsvärde. Allt, som ingår i en
persons förmögenhet, kallas hans
egendom. Denna kan vara fast
eller lös. Enligt lag av 24 maj
1895 hänföres till fast egendom
jord å landet och i stad med
därå uppförda hus, vattenverk
och andra byggnader, för
stadigvarande bruk i jorden anbragta
ledningar och andra
anläggningar, stängsel, på rot stående
träd och andra växter tillika
med frukt därå samt gödsel. Är
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
